Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den hellenistiska tiden - Den israelitiska litteraturen - Den israelitiska romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monarkierna“ hemul och figurerade ännu på 1700-talet i
våra historiska läroböcker.
I profetian har han emellertid infogat en samling
fristående folksagor, berättade utan någon större talang, men
med en stark assideisk tendens. De — näst Susanna — mest
bekanta äro sagan om de laglydige tre ynglingarna, som
hällre än att äta “oren“ föda läto kasta sig i en brinnande
ugn, där de — naturligtvis — förblevo oskadade, och sagan
om Nebukadnezars förvandling, som i själva verket är en
variant av ett vida spritt sagomotiv, som möter oss inom
litteraturen såsom predikoexempel, novell och drama. Det
är denna saga — under medeltiden kallad Greven i badet —
som ligger till grund för Calderons Livet en dröm.
Lika fantastisk är Ester-novellen, som avslutas med ett
av judarna på de otrogna anställt blodbad. Själva stoffet
i berättelsen är lånat från ett par babyloniska myter om
Marduk och Ischtar, vilka myter här diktats om till en
österländsk haremshistoria, ungefär lika uppbygglig som en
“histoire galante“ från Ludvig XV:s dagar, men samtidigt
fylld av den krassaste fariseiska “rättrogenhet“. Så väl
skriven och så målande för tiden, som denna novell än är,
verkar den dock genom sitt innehåll rent frånstötande. Och
detsamma kan sägas om den sista i raden av dessa
berättelser, Judit, där det politiska lönmordet förhärligas. Detta
är väl ej något egendomligt för den judiska patriotismen —
vi behöva blott erinra oss Wilhelm Tell och Blenda — men
denna patriotism har här en bismak av fariseisk trånghet,
som ger oss huvudintrycket. Grandtanken är nämligen den,
att judarna väl kunna besegras, om de brutit mot “lagen“,
men däremot äro oövervinneliga, när de hörsamma denna.
Dessa fariseiska tendensskrifter voro med all säkerhet
författade i Palestina eller Babylon. Att även motpartiet,
sadducéerna, utgivit liknande pamfletter, riktade mot
fariséerna, är ytterst troligt, ehuru dessa naturligtvis ej fingo
någon plats i den av fariséerna redigerade kanon. Men i
avseende på lyriken — där tendensen var mera dunkel —
hade fariséerna ej samma skarpsinnighet, och vi hava
därför lyckligtvis kvar en mängd partidikter från denna tid.
Det mackabäiska upproret betecknar den israelitiska
nationalkänslans återuppvaknande och framkallade en rik
patriotisk, episk och lyrisk diktning. Den episka — ballader i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
