Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den hellenistiska tiden
- Den israelitiska litteraturen
- Den israelitiska romanen
- Psaltaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma stil som domartidens — är i det hela förlorad, men
några hava dock i omskrivning och utdrag bevarats i den
första mackabäerboken. Rikast kväller dock denna tids
diktning fram i Psaltaren.
PSALTAREN
Den gamla åsikten, att denna stammar från konung David,
torde i våra dagar knappast omfattas av någon forskare,
och frågan är numera, om det överhuvud finnes någon
förexilisk psalm i Psaltaren. Tendensen är tydligen att
förneka detta, kanske med undantag för en eller annan dikt.
Före templets invigning på Salomos tid var gudstjänsten
ytterst enkel. Något egentligt, organiserat prästerskap fanns
ej, och i regeln förrättade husfadern själv offret. Men även
det salomoniska templet hade en vida mindre komplicerad
ritual än den, som förutsattes i Psaltaren, och först genom
Esra tyckes gudstjänsten hava fått en mera rik och
musikalisk karaktär. Först från denna tid höra vi talas om den
första sångkören, “Asafs söner“. Denna var ännu relativt
liten och bestod blott av 48 man, men sedan tillkommo
ytterligare tre större körer, Hemans söner, Jedutuns eller
Etans söner och Koras söner på tillsammans flera hundra
man. Det fattiga förmackabäiska templets inkomster räckte
nog icke till att underhålla en dylik väldig körpersonal;
därtill fordrades den rika tempelskatt, som först på den
hellenistiska och mackabäiska tiden strömmade till Jerusalem
från de talrika proselyterna i diasporan.
Tyvärr känna vi ganska litet till det sätt, på vilket
tempelgudstjänsten utfördes, och de musikaliska notiser, som
här och var förekomma i texten — såsom Sela o. s. v. —
kunna vi ej tyda. Men så mycket veta vi dock, att —
den unisona — sången ackompanjerats av stränginstrument,
undantagsvis ock av cymbaler och flöjter. Vidare förekommo
solosånger, växlande med körer och halvkörer, som
antifoniskt svarade varandra. Och det är mycket sannolikt,
att den så rika katolska mässan ytterst återgår till denna
israelitiska tempelritual. Lika litet som under medeltiden
deltog församlingen i sången på annat sätt, än att den
upprepade vissa refränger såsom Amen, Haleluja etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:08 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/1/0218.html
