Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den hellenistiska tiden - Den augusteiska tiden - Horatius - Propertius och Tibullus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot honom. “Du är icke girig — skriver han — må
vara. Men hava då även övriga lyten flytt sin kos med
detta fel. Är ditt hjärta fritt från fåfäng ärelystnad, fritt
från hat och fruktan för döden? Kan du ännu med
tacksamhet räkna dina födelsedagar och har du överseende med
dina vänner? Blir du mildare och bättre i den mån
ålderdomen närmar sig? Förstår du icke själv att leva, så vik
då undan för dem, som kunna det. Svärmat har du
tillräckligt, ätit och druckit. Tid är inne för dig att gå, att
icke ungdomen, som har mera rätt att njuta, må utskratta
åldringen, som druckit mera djupt än billigt är.“
Denna epistel står i den andra boken, som utkom år 14
och företrädesvis ägnas åt litterära frågor. Den tredje
episteln är här Horatius’ så oerhört efterbildade Ars Poetica.
Enligt en antik uppgift hade han här bearbetat ett
alexandrinskt arbete av Neoptolemos, vilken åter delvis skall hava
stött sig på Aristoteles. I varje fall erinrar denna poetik
mycket litet om Horatius, men dess mera om Alexandrias
lärde. Framför allt inskärpes, att poesien bör vara ett
resultat av flit, dess uppgift säges vara att förena det
nyttiga med det angenäma — “utile dulci“ såsom det på
1700-talet efter Horatius hette — vidare föreskrivas fem akter
för ett drama, mord och dylika saker få ej ske inför
åskådaren, utan blott berättas, körerna skola prisa laglydnad,
fridsamhet och rättvisa o. s. v.
Tyvärr kom denna poetik att av renässansen betraktas
såsom en lagbok och gällde såsom sådan — i original eller
i Boileaus bearbetning; — ända till romantikens dagar.
Dess pedanteri har ock återverkat på eftervärldens omdöme
om Horatius, för vars naturell Ars poetica alls ej är något
uttryck. “Indignor quandoque bonus dormitat Homerus“, skriver
han själv, och denna sats kan ock användas på hans poetik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
