Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kejsartiden - Den icke kristna litteraturen - Romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos senantika författare. Arbetet, som av Rohde förlägges
till det första århundradet e. K., bestod av en serie
underbara reseäventyr i fabel-landet Thule, men även i andra
land i norr och väster, t. o. m. i Hades, och det
sammanhållande bandet var en kärlekshistoria. Men så vitt jag
kunnat finna, hava de fantastiska skepparsagor, som här
berättas, icke någon tendens, vilket däremot är det
väsentliga för Platon, Hekataios och Euhemeros; de äro äventyr,
som avse att giva underhållning, måhända också att tros,
och man kan således ej räkna Diogenes’ arbete till utopierna.
Och för de övriga romanerna hava de ej haft någon
betydelse alls. En dylik fingo de först under renässansen, genom
Campanella och Morus, och sedan genom Cyrano de Bergerac,
Swift och Holberg.
Större vikt hade den rena skepparsagan, ehuru icke häller
denna under antiken utbildades till verklig roman. En
början till en dylik Robinsonad hava vi i ett arbete från
den hellenistiska tiden av lambulos. På en resa genom
Arabien blir han tillfångatagen av rövare, kastas på ett skepp,
som driver ut i havet, och kommer till en ö, där
människorna äro fyra alnar höga, bli 150 år gamla och ha två
tungor i mun, i följd av vilken lyckliga utrustning de
samtidigt kunna föra två samtal på en gång. Sedan han levat
där i sju år, kastas han ånyo på ett fartyg och kommer
till Indien, där han åter upplever underbara äventyr. Då
emellertid arbetet blott är känt genom referat, har man svårt
att bilda sig en fullt klar föreställning om dess karaktär.
Än förefaller det vara blott en samling skepparsagor, än
tycker man sig spåra en tendens att skildra ett
idealsamhälle; möjligen avsåg författaren bägge delarna.
Ett annat dylikt arbete, där blott fabuleringslusten
framträder, är den s. k. Pseudokallisthenes eller en skildring av
Alexander den stores äventyr i orienten, falskeligen
tillskriven konungens vapenbroder Kallisthenes. Att arbetet
tillkommit icke i det egentliga Hellas, utan i Egypten,
framgår alldeles tydligt av innehållet — endast Alexanders
äventyr i orienten beröras, och i inledningen göres han till en
ättling av de gamla faraonerna. Dess ålder, som länge
varit omtvistad, kan nu förläggas till det första århundradet
f. K., ty i en papyrus från denna tid har man nämligen
funnit ett fragment av den grekiska texten. I latinska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
