Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kejsartiden - Den äldsta kristna litteraturen - De synoptiska evangelierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvecklat sig strax efter år 70 d. v. s. omedelbart efter
Paulus’ död. Viktigare än dessa tillägg är dock, att de
båda yngre evangelierna anlitat en ny källa, som endast
obetydligt begagnats av Markus, nämligen “Herrens ord“,
Logia Jesu, av vilka de viktigaste sammanförts i den s. k.
Bergspredikan, men även finnas infogade på andra platser
hos Matthäus och Lukas. Förmodligen funnos flera olika
samlingar av dylika, korta utsagor, närmast jämförliga med
vishetslärarnes aforismer. Så citeras i Apostlagärningarna
“Herren Jesu ord“, som “han själv sade: Saligare är att
giva än att taga“. Samma icke i evangelierna upptagna
“Herrens ord“ förekommer ock i ett i Oxyrhynkhos funnet
papyrusfragment, som innehåller en följd av andra Logia
Jesu, vilka icke förekomma i evangelierna. Huru
Oxyrhynkhosfyndet skall betraktas, är dock ej säkert, möjligen såsom
ett utdrag ur ett apokryfiskt evangelium eller såsom ett
fragment ur en särskild samling Logia Jesu. Men även
Bergspredikan antyder tillvaron av förlorade “Herrens ord“.
Jesus går där igenom och utlägger det andra, femte och
sjätte budordet i dekalogen. Men med all sannolikhet hade
han i samma riktning utlagt även de andra. Att emellertid
den judekristne författaren till Matthäus-evangeliet ej
upptagit hans utläggning av det tredje budet, om sabbaten,
kunna vi förstå, ty Markus anför ett “Herrens ord“, som
anger Jesus’ uppfattning av sabbaten: “Sabbaten är gjord
för människans skull och icke människan för sabbaten“, och
detta visar, att Jesus höjt sig över den judiska ståndpunkt,
för vilken Matthäus-evangeliets författare hade sympati. Ännu
betydelsefullare är, att någon utläggning av det första budet
ej förekommer, ty den monoteism, till vilken Jesus bekände
sig, passade nog ej med Messias-förkunnelsen i
Matthäusevangeliet.
Den samling av Logia Jesu, av vilken utdrag förekomma
i de bägge yngre evangelierna, förelåg för dessas författare
på grekiska. Men denna grekiska text var med all
sannolikhet översatt från ett aramäiskt original, som enligt en
gammal och tillförlitlig tradition skrivits av aposteln
Matthäus. På grund av att denna samling till en så betydande
del ingår i det första evangeliet, kom Matthäus’
författarskap att utsträckas även till detta.
Att dessa Logia Jesu, om ock blott till en ringa del,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
