Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Brytningstiden - Undervisningsväsendet - Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
neoplatonskt arbete från 400-talet, vilket tillskrevs Dionysios
Areopagita och som på 800-talet överflyttades till latin av
den för sin tid sällsynt lärde Johannes Eriugena. Men någon
betydelse för medeltidens kultur fick filosofien först under
blomstringstiden, då den blev den allt behärskande
vetenskapen.
Det viktigaste ämnet under antiken hade, såsom vi minnas,
varit retoriken. Men under denna av barbarerna behärskade
tid trädde helt naturligt vältalighetens konst alldeles tillbaka,
och de arbeten, som funnos i retorik, Ciceros och
Quintillianus’, studerades därför föga. Men här kunna vi dock
iakttaga en viss skillnad mellan landen norr och söder om
Alperna. Inom de fria italienska städerna, där latin ännu
under flera århundraden fortfarande var folkspråket, behövde
dock notarien, som skulle uppsätta en skrivelse, eller podestàn,
som skulle tala i rådet eller folkförsamlingen, en viss
förmåga att lägga sina ord, och retorikens studium lades här
därför ej alldeles bort. Men även i ett annat avseende
märker man en viss skillnad i bildningsintressena. Den
franska odlingen var mera klerikal än den italienska, och i
Italien tyckas antikens privata lekmannalärare bättre hava
bibehållit sig än annorstädes. Den italienska undervisningen
fick därför en mera praktisk karaktär än den franska och
tyska, och när sedermera under nästa period de medeltida
universiteten uppstodo, blevo de italienska företrädesvis
juridiska och medicinska (i Bologna och Salerno), under det att
universitetet i Paris blev teologiskt och filosofiskt. Det
senare utgick från katedralskolan i Notre Dame, universitetet
i Bologna däremot från en sammanslutning av fria,
borgerliga lärare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
