Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Kulturens nyvaknande - Kyrkans latinska litteratur 600—1050 - Den lärda litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter Vergilius’ mönster o. s. v. Men mera betydande än
dessa dikter, som väl endast kunna tillmätas rang av
exercitier i latinsk prosodi, voro de historiska arbeten, som
tillkommo i Karls krets. Särskilt äro två märkliga: Paulus
Diaconus’ longobardiska historia och Eginhards biografi över
Karl, Vita Caroli — det senare ett bland medeltidens
stilistiskt bästa arbeten, skrivet med Suetonius såsom mönster.
Det förra är också ett förträffligt arbete, vida överlägset
Jordanes’ och Gregorius’ krönikor och för oss svenskar ej
minst intressant genom de upplysningar, som Paulus ger
om longobarderna, innan de drogo ut från Skandinavien.
Till en del är arbetet dock en kompilation av äldre
longobardiska krönikor, av vilka ett par finnas kvar.
Det litterära intresse, som röjer sig i denna akademi,
yttrade sig ock i en allmän skolreform, bakom vilken vi
utan tvivel hava att se Alkuin såsom den drivande kraften.
Redan 787 inskärpte Karl i en skrivelse till biskopar och
kloster i riket nödvändigheten att driva “studia litterarum“,
och två år därefter påbjöd han, att skolor skulle inrättas
vid alla biskopskyrkor och kloster för undervisning i sång,
räkning och grammatik. Dessa voro väl närmast avsedda
för blivande klerker, men 802 utkom ett nytt capitulare,
genom vilket var och en ålades att skicka sina söner i
skolan att där lära läsa. En mönsterskola inrättades i Tours,
vars förstyre Alkuin blev, sedan han på ålderdomen dragit
sig tillbaka från hovet. I det medeltida handskriftsväsendets
historia intager denna skola en bemärkt plats. Där utbildades
nämligen den vackra, från antiken lånade karolinska
minuskelskriften, som ersatte den äldre merovingiska och longobardiska
skrivstilen. Och även själva texterna i de avskrivna
manuskripten bliva nu betydligt samvetsgrannare och bättre än
i de äldre.
Denna franska s. k. protorenässans blev emellertid ej
långlivad, och man må heller icke överdriva dess
renässanskaraktär. Alkuin och hans vänner voro i främsta rummet
kristna klerker, och antiksvärmeriet var blott en övergående
episod i deras liv. I sin ungdom hade Alkuin, efter vad
han själv berättar, haft Vergilius så kär, att han dolt dennes
dikt under sin huvudkudde av fruktan att upptäckas i den
förbjudna, ehuru kära läsningen. Men såsom gammal,
förebrådde han en av de yngre, att denne för sina lärjungar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
