- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
43

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Kulturens nyvaknande - Kyrkans latinska litteratur 600—1050 - Den lärda litteraturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detta — i den franska fosterlandskärlek, som här för första
gången kommer fram — ligger något nytt, hänförelsen för
det “dulce France“, som sedan utgör grundtonen i Chanson
de Roland. Ehuru de otrogna, mot vilka här kämpas, ej
äro saracener, förebådar således även denna dikt chanson
de geste, och den gör det dess mera, som de saracener,
som uppträda i flera chansons de geste, i själva verket
voro, historiskt sett, nordiska vikingar, som först i den yngre
traditionen förvandlats till muhammedaner. Även skildringen
av stridens växlingar har något folkligt hos sig, något, som
erinrar om chanson de geste, ehuru det här icke kan lida
något tvivel, att författaren blott berättat, vad han såsom
åsyna vittne sett.

I början av 900-talet möta vi ännu en dylik latinsk dikt,
vilken också skrevs såsom skolövning, men behandlar en
hjältesaga. Det var dikten Waltarius, som i klostret S.
Gallen författades av en ung munk, Ekkehart, vilken vid
framskriden ålder och såsom en högt ansedd lärd avled 973.
Till själva sagan, Walter av Aquitanien, få vi sedermera
tillfälle att återkomma, och här är det nog att konstatera,
att Ekkehart ingalunda översatt någon tysk dikt till latin,
utan blott — och med stor talang — versifierat en
folktradition efter mönstret av Vergilius och de andra klassiska
epikerna.

Under denna period möta vi för övrigt en hel följd av
ganska intressanta skönlitterära arbeten. Enligt en, dock
från flera håll på annat sätt tolkad uppgift, lät biskop
Pilgrim av Passau på 980-talet på latin nedskriva en
framställning av nibelungarnes saga, och från de första åren av
1000-talet, troligen från tiden omkring 1030, hava vi
den nyare tidens första versroman, den blott fragmentariskt
bevarade latinska dikten Ruotlieb, som då skrevs av en till
namnet okänd munk i Tegernsee. Innehållet är lånat från
en folksaga, som i en annan form möter oss i en av den
nordiska Hervararsagans episoder: en ung man kommer
till ett hov och vid avskedet får han till lön tre (eller
tolv) goda råd. Fortsättningen skildrar sedan i olika
episoder, huru han genom att följa eller bryta mot dessa råd
gagnar eller skadar sig själv. Detta motiv har här
emellertid utförts till en om en viss realistisk berättarkonst
vittnande skildring av det vid denna tid börjande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free