Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Kulturens nyvaknande - Den germanska folkdiktningen - Hjältesagans uppkomst och spridning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dikten Waldere, en likaledes fragmentarisk medelhögtysk
dikt och Didriksagan — har emellertid motivet kombinerats
icke blott med de historiska traditionerna om Attila och de
burgundiska (här frankiska) konungarna, utan ock med ett
mytiskt motiv. Walter kämpar nämligen icke blott med
Hagen, utan ock med konung Gunther och dennes “franci
nebulones“ d. v. s. nibelungar, och bakom detta motiv döljer
sig nog en annan rit eller folklek, på vilken vi här icke
kunna ingå, men som troligen utgör ett bland huvudmotiven
i Nibelungensagan.
Denna åter torde vara en sammanvävnad av flera olika
sagor, och redan vid en flyktig blick på sagan, sådan den
föreligger i den utförligaste formen, i Volsungasagan, finner
man lätt, att åtminstone två olika sagor på ett ej vidare
skickligt sätt kombinerats med varandra. Redan de
handlande personerna äro olika i den förra delen och i den
senare. I den förra är Sigurd hjälten, och här berättas
om hans strid med draken, huru han väcker Sigrdrifa upp
ur hennes trollsömn, hur han kommer till niflungarnes
(nibelungarnes) hov, huru de båda drottningarna, Gudrun och
Brynhild råka i tvist med varandra och huru niflungarne
till sist dräpa Sigurd. Den andra delen har en alldeles ny
personaluppsättning. Sigurds änka Gudrun har gift om sig
med Atle (Attila), och lysten efter de skatter, som hennes
bröder, niflungarne eller giukungarne, äga, lockar han dem
till sitt hov, dit de trots systerns varningar komma och där
han dräper dem. Men hans maka hämnar sina bröder och
mördar Atle under sömnen.
Den senare sagan är utan tvivel en historisk folktradition,
som blott blivit mera poetiskt utdanad, troligen av
burgunderna. I början av 400-talet hade dessa grundat ett rike
vid Rhen i trakten av Worms; såsom deras konungar
nämnas Gundahari, Gislahari och Godomar, vilka uppgivas
stamma från en konung Gibika — här hava vi således den
nordiska sagans burgundiska “giukungar“ (Gibikas eller
Giukes ättlingar). Konung Gundahari blev emellertid 437 i
grund slagen av hunnerna och hans rike upprivet. Resten
av folket drog sig undan till trakten av Lyon, men
besegrades 538 ånyo av frankerna och sammansmälte därefter
med dessa; i denna sammansmältning har man troligen att
se anledningen till den kombination mellan frankisk och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
