- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
79

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens första period - Kulturens nyvaknande - Den germanska folkdiktningen - Den nordiska litteraturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DEN NORDISKA LITTERATUREN



Från denna vända vi oss till den nordiska. Kristendomen
kom ju till norden betydligt senare än till England och
Tyskland, och i följd därav fortlevde den gamla diktningen
här längre, men den föll även hos oss för den kristna
medeltidskulturen. Lyckligtvis upptecknade Saxo på latin de
sagor och dikter, som han trodde vara historiska, men för
övrigt fingo de föra ett obeaktat liv bland folket, tills dess
att de så småningom alldeles glömdes bort. Norden hade
dock, vad Tyskland icke hade, tvänne avsides från kulturen
liggande koloniland, där den gamla dikten ej stötte på några
kristna fiender: Island och Finland, och där levde
traditionen vida längre kvar. Av särskild vikt blev det förra
landet, ty här började man på 1100- och 1200-talen att
uppteckna fornlitteraturen, och tack vare islänningarna finnes
därför Nordens hedniska diktning bevarad i ett relativt gott
skick, visserligen i en något senare uppteckning.

Vikingatidens dikter föreligga i två olika grupper, som
man med den nu övliga litteraturhistoriska terminologien
kallar eddadikter och skaldedikter. Med de förra menar
man dikter på enklare versmått, av en mindre lärd och
mera folklig karaktär än de s. k. skaldevisorna samt i
olikhet med dessa diktade av icke namngivna författare.
Skaldevisorna, som i regeln hava författarnamn, äro på konstfullare
versmått, mera lärda samt handla vanligen om historiska
händelser och personer, under det att eddakvädenas
innehåll utgöres av hedniska myter, hednisk etik och germanska
hjältesagor. Skillnaden är således huvudsakligen graduell
och avser stilen. Fordom ansåg man, att denna stilskillnad
bottnade i en tidsskillnad och såg i skaldevisan en senare
utveckling av eddadikten, snarast dess barock. Men
kronologiskt kan denna åsikt ej upprätthållas. Den höga ålder,
som man förut tillmätte eddadiktningen — 400-talet — har
nu betydligt reducerats, och det har visat sig, att
eddadiktningen och skaldediktningen äro två alldeles samtida
litterära företeelser; snarare äro de äldsta bevarade
skaldevisorna något äldre än de äldsta bevarade eddadikterna. Att
dessa två olika stilar förekommit samtidigt, är i själva verket
ej något så egendomligt, ty en mera lärd och en mera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free