- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
95

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Allmän karaktäristik - Universiteten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Så småningom indelades denna universitas i fyra olika
fakulteter, efter de fyra ämnena teologi, juridik, medicin
och “artes“. Men ehuru “artistfakulteten“ var den lägsta
och blott meddelade undervisning i de förberedande ämnena,
egentligen endast filosofi, fick den likväl, genom magistrarnes
ojämförligt större antal, den ledande ställningen. Medicin
studerades så gott som alls icke, och juridiken var i Paris
inskränkt till den kanoniska rätten.

Ur en annan synpunkt, hemortens, indelades universitetets
medlemmar i fyra nationer, den galliska, den picardiska,
den normandiska och den anglikanska, dit även
skandinaverna hörde. Men rösträtt inom dessa nationer ägde endast
magistrarna. Dessa voro likväl ganska unga, vad vi skulle
säga närmast äldre studenter, och efter några få års
undervisning vände de i regeln tillbaka till hemlandet för att
där mottaga någon kyrklig beställning.

Någon studentexamen eller inskrivning vid universitetet
förekom icke, utan skolaren reste från sin hembygd, gjorde
upp om undervisningen med en magister och var därmed
student samt delaktig av universitetets privilegier. Men väl
förutsattes, att han kunde tala och förstå latin, ty härpå
meddelades all undervisning, och latin var även det vanliga
samtalsspråket. Men kunskap häri — jämte i skrivning
och något räkning — hade skolaren förvärvat sig i
hembygdens katedralskola. Undervisningen inom artistfakulteten
— och praktiskt taget var denna den enda, som hade
betydelse för den allmänna bildningen — var nästan
uteslutande begränsad till filosofi och meddelades dels genom
föreläsningar för nybörjare — mest diktamen och utläggningar
av Aristoteles’ skrifter — dels för de mera försigkomna
genom disputationer över vissa uppställda teser.

Redan under den tid, med vilken vi nu sysselsätta oss,
börjar emellertid en ny universitetstyp att skymta fram.
Enskilda filantroper hade visserligen redan på 1200-talet
stiftat vissa “hem“, s. k. kollegier, för fattiga studenter;
senare följde flera stift efter såsom Uppsala, Skara och
Linköping. I dessa kollegier fingo studenterna till en början
blott bostad, mat och tillsyn. Men så småningom började
man där också att giva undervisning. Och detta sprängde
under den nästa perioden sönder det gamla fria
magisteruniversitetet, som så småningom dog bort i tysthet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free