Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Allmän karaktäristik - Universiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
städerna. Men å den andra sidan hade Justinianus’
lagsamling aldrig varit helt bekant, och av digesterna kände man
blott en del. Återstoden tyckes hava upptäckts vid slutet
av 1000-talet, och nu tog det romerska rättsstudiet en hastig
fart, särskilt i Ravenna och Bologna. Den mest berömda
av dessa äldsta jurister var Irnerius, som undervisade i
Bologna, och för juridiken samt det blivande universitetet
i Bologna fick han samma betydelse som Abelard för
skolastiken och Parisuniversitetet.
Kort därefter uppstod, också i Bologna, ett nytt
rättsstudium. Omkring 1150 utgav nämligen en
bolognesermunk, Gratianus, ett arbete, Decretum, varigenom den
kanoniska rättens studium kan anses grundat. Förut hade
man väl konciliebeslut, påvliga dekretaler (förordningar) och
canones (kyrkolagar). Men Decretum är icke en samling
av dessa, utan en i skolastisk form uppställd lärobok i
kanonisk rätt, och då Gregorius VII:s hierarkiska idéer här
vetenskapligt försvarades, mottogs arbetet med förtjusning av
kyrkan.
Tack vare Irnerius’ anseende och lärarverksamhet hade
Bologna redan då blivit samlingsplatsen för en mängd
privatlärare i jus civile, och på vanligt sätt hade dessa
sammanslutit sig till ett gille, universitas doctorum. Men skolarerne
i Bologna voro ej gossar såsom i Paris, utan mogna män,
ehuru de flesta såsom främlingar i Bologna saknade rättsskydd
i staden. För att dels skaffa sig ett dylikt, dels upprätthålla
sina intressen emot professorerna bildade även de universitates,
italienarne en universitas citramontanorum och icke-italienare
en universitas ultramontanorum. Mellan dessa båda
studentuniversitet å ena sidan och professorsuniversitetet å den
andra uppstod nu en het kamp om makten. Denna slutade
med professorernas fullständiga kapitulation, och ehuru lärare
nödgades de att avlägga ed på att lyda de båda
studentuniversiteten och deras rektorer. Men redan på 1200-talet
skedde en omsvängning. För staden Bologna voro de många
studenterna en mycket givande inkomstkälla, och detta
senterade de närliggande städerna. För att locka studenterna
dit, började dessa städer därför att anställa skickliga lärare i
juridik, vilka fingo lön av kommunen, mot det att de gratis
föreläste för studenterna. För att icke bliva efter måste
Bologna följa exemplet, först dock med stor försiktighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
