Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Allmän karaktäristik - Upplysningsfilosofien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den mellanställning de intogo — utan även i Frankrike,
särskilt i det religiöst frisinnade Provence, behandlades de
på 1100-talet med stor fördomsfrihet. Några av dem blevo
t. o. m. ämbetsmän, och offentliga disputationer mellan
katolska präster och judiska rabbiner hörde ej till
sällsyntheterna. Även dessa provençalska rabbiner voro högt
bildade män, som utövade en stor litterär verksamhet; så blevo
genom dem både arabiska och judiska skrifter översatta på
latin — särskilt gäller detta de arabiska
Aristotelestolkningarna. Och då den arabiska filosofien i slutet av
1100-talet undertrycktes hos morerna, fann den en fristad hos
judarna i Provence. Likaså hade den i rabbinskolorna
brukliga allegoriska tolkningen stor inverkan på den kristna
teologien.
Men även de spanska kristna deltogo i detta idéutbyte.
Sa översatte Johannes Hispanus och Dominions Gundisalvi
omkring 1150 — visserligen ej direkt från arabiska, utan
med kastilianskan som mellanhand — en följd av
Aristotelesskrifter samt dessutom arbeten av Alfarabi och Avicenna
samt den judiske tänkaren Avicebron.
Det livfyllda 1100-talet mottog således nya tankeferment
från skilda håll, fran antiken, från arabisk och judisk
civilisation, och detta alstrade en fri, human uppfattning av de
religiösa frågorna, vilken redan kommer fram hos Abelard.
Av honom finnes en tyvärr blott i fragment bevarad
dialog mellan en filosof, en kristen och en jude. Då denna
i flera fall torde kunna betraktas såsom typisk för
1100-talets humanitetsreligion, vill jag i största korthet giva ett
referat av dess innehåll.
I en nattlig syn skådade Abelard tre män, som kommo
fram till honom och sade: vi vörda alla en enda gud, men
vi bekänna oss till tre olika religioner. En av oss, som är
hedning och kallas filosof, nöjes med den naturliga lagen.
De bada andra hava skrivna lagar; den ene är kristen, den
andre jude. Nu hava vi länge disputerat om våra respektive
religioners företräde, och därför komma vi till dig att
underkasta oss din skiljedom.
Först utvecklar filosofen sin ståndpunkt. Sedelagen har
sin källa i människonaturen och är äldre än all övernaturlig
uppenbarelse. Allt vad som är riktigt och nödvändigt i
denna senare, finnes redan i den av naturen själv givna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
