Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Allmän karaktäristik - Reaktionen - Den medeltida humanismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
honom för hans egen skull. Men högst står den
hängivenhet, då själen, “rusig av kärlek till Gud“, glömmer
sig själv för att helt gå upp i och bliva ett med honom,
liksom vattendroppen, som gjutes i vinfatet, helt går
upp i vinet och förlorar sin egen smak och färg; “ty att
förlora sig själv, att bliva liksom den, som icke är, att över
huvud ej hava någon känsla av sig själv, att förinta och
utplåna sig själv — detta är himmelsk och icke jordisk
kärlek“.
Denna ännu orediga känslomystik bringades på
1100-talet in i skolastikens form, särskilt av Hugo och Richard
av S. Victor. Enligt den senare är det sex stadier, genom
vilka människoanden höjer sig till det gudomliga. På det
lägsta riktar människan ännu sin uppmärksamhet på den
sinnliga världen och söker att i dess skönhet se en avglans
av den gudomliga skönheten. Men först vid det sista stadiet,
som är “över och utanför förnuftet“, förmår hon fatta de
högsta, gudomliga hemligheterna. Själen förlorar då allt
medvetande av sig själv och försjunker i skådandet av det
oändliga.
Det var denna mystik, som upptogs av dominikanerna
och som inom deras orden allt framgent trivdes vid sidan
av Thomas ab Aquinos skolastik. Under 1300-talet
utvecklades den särskilt i Tyskland, vars främsta mystiker, Eckart,
Tarder och Suso, voro dominikaner. Men denna mystik
fick betydelse också utanför religionen. Dominikanerordens
huvudkvarter var Bologna, och när den provençalska
kärleksdiktningen där råkade i beröring med dominikanernas
mystiska spekulation, fick den erotiska lyriken en alldeles
ny färgton. Genom denna kontakt uppstod en ny stil —
il dolce stil’ nuovo, som i Dantes ungdomsroman, Vita nuova,
blommar ut i sin högsta skönhet. Där skola vi vidare
fullfölja det medeltida tankelivets utveckling. Ty i hans
diktning flyta mystik och skolastik samman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
