Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Chanson de geste - Uppkomsten av chanson de geste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
poetisk form, och dessa episk-lyriska folkvisor, som äro på
allas läppar, giva i korta, kraftiga drag en skildring av en
eller annan särskilt framträdande episod, ett överfall, ett slag,
ett dråp, en belägring, ett bröllop, en sändebudsfärd eller
något dylikt. Dessa visor, vilkas antal ökas, samtidigt med
det att deras omfång växer, fortplantas från generation till
generation under en ständig ombildning, i det att de aldrig
förmå att abstrahera från samtiden, utan framställa forntidens
människor och händelser i nutidens belysning och således
spegla de olika tidsåldrars åskådningar och livsformer.
Härtill kommer vidare, att folket, allt eftersom den till grund
för sägnen liggande verkligheten fjärmas, tillskriver sin
älsklingshjälte allt, vad det vet om andra hjältar, antingen
dessa nu äro äldre eller yngre, varvid sägnerna på sätt och
vis förnyas från århundrade till århundrade. Vid sidan av
en rent prosaisk tradition, som naturligtvis också funnits,
konstituera folkvisorna således de grundläggande element, av
vilka den organiska hjältedikten sedan växer fram. Så
småningom samlas mycket av detta sägenmaterial — om jag så
må säga — hos några enskilda; det uppstår en särskild
klass av folkliga sångare, bland vilka traditionerna
företrädesvis bevaras och fortplantas och som bemöda sig om att
känna dem så fullständigt som möjligt. En sådan särskilt
begåvad skald har en gång i ett inspirerat ögonblick samlat
några av de sägner och visor, som handlade t. ex. om
Rolands hjältemodiga död i Pyrené-passet, och med dessa
spridda, osammanhängande sagodrag såsom grundlag och
utgångspunkt har han därpå — troligtvis med åtskilliga
självständiga, individuella utvidgningar — komponerat en
ordnad, sammanhängande dikt, vars enskilda delar noga höra
samman och supplera varandra och i vars hela byggnad vi
märka skaldens tanke som en ledande tråd; med andra ord:
av den förvirrade episka folktraditionen har danats en
organisk helhet, inordnad under tidens och handlingens enhet —
l’épopée est née.“
Enligt både Nyrops och Gaston Paris’ mening skulle de
“cantilenor“, som föregått chansons de geste ha varit
episk-lyriska folkdikter, som tillkommit under tiden 600—900.
Med det sistnämnda århundradet ersattes emellertid denna
diktning av chanson de geste. Mot denna punkt i teorien
vände sig först den italienske litteraturhistorikern Pio Rajna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
