- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
159

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Chanson de geste - Uppkomsten av chanson de geste

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och påpekade med rätta, att cantilena på medeltidens språk
alls icke betyder episk-lyrisk dikt, utan en dikt på
folkspråket över huvud, och att således även chansons de geste
kallades cantilènes. Påståendet, att chansons de geste
föregåtts av cantilenor, blir därför meningslöst, ty man kan
lika gärna säga, att chansons de geste föregåtts av
chansons de geste. Men anmärkningen vänder sig ej blott mot
en mer eller mindre olämplig term, utan har även en saklig
innebörd. Chansons de geste ha verkligen enligt Rajna
föregåtts av cantilenor, nämligen ej av episk-lyriska
smådikter, utan av smärre chansons de geste, mindre till omfånget
och mera folkliga än de bevarade, och att dylika funnits
sedan långt tillbaka, söker Rajna visa genom en analys av
åtskilliga krönikor, som enligt hans mening omskrivit dylika
äldre, smärre och förlorade cantilenor.

Långt viktigare var emellertid det geniala uppslag, som
Bédier gav i sitt 1908—1913 utgivna arbete Les légendes
épiques. Utgångspunkten var chansonens förhållande till
vissa pilgrimsorter, och i sitt arbete visar han upp, att de
platser, som nämnas i en viss chanson, alldeles sammanfalla
med vissa bestämda pilgrimsrouter. Genom en undersökning
av dessa orters legender kommer han vidare till det
resultatet, att dessa legender givit råstoffet till det, som berättas
i chansonerna. Detta råstoff har under århundradena före
de nu kända chansonernas avfattning utbildats av den
ifrågavarande kyrkans eller kapellets prästerskap eller munkar,
av pilgrimerna själva och slutligen av de korsfarare och
joglearer, som besökte dessa heliga orter. Särskilt viktig
var S. Jago di Compostella i Spanien, ty det var på de
stationer, som berördes av pilgrimsfärderna till denna
helgongrav, som Rolandslegenden utbildades. Men detta ger oss
ock legendens datum, ty några pilgrimsfärder till S. Jago
företogos ej förr än mot 1000-talets mitt och fingo först
på 1100-talet egentlig fart. I följd härav förkastar Bédier
hela cantilène-teorien, betvivlar över huvud all folklig
tradition, och vill förlägga Chanson de Roland till en så pass
sen tid som omkring 1120.

På ett annat ställe har jag haft tillfälle att kritiskt
undersöka Bédiers teori. Enligt min mening förbiser den
en mängd viktiga fakta, men framhåller å den andra sidan
synpunkter, som förut ej tillräckligt beaktats, och tack vare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free