- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
170

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Chanson de geste - Franska chansons de geste

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men så uppenbarar sig en ängel, som hjälper dem, och Karl
kan med heder resa tillbaka till Frankrike.

Dikten har, som man länge insett och som Bédier senast
visat, tillkommit för att prisa de i Saint-Denis förvarade
relikerna. I början av 1100-talet hade munkarna därstädes
utgivit en så att säga reklamskrift: Beskrivning, huru Karl
den store förde Kristi spikar och törnekrona från
Konstantinopel till Aachen och huru Karl den skallige förde dem
till Saint-Denis. Med anledning av dessa värdefulla reliker
— desamma, som ovan anförts — inrättade Karl den store
en marknad, som hölls i början av juni. Denna marknad,
som sedan flyttades till Saint-Denis, fick snart en ökad
betydelse, då man 1109 anordnade en stor procession dit från
Notre Dame i Paris. Dikten är utan tvivel författad av en
joglear, som infunnit sig vid denna marknad med sin vielle,
och hela första delen av dikten handlar också om de
vördade relikerna. Men för huvudpartiet har han ej denna
källa, utan där släpper han joglearlynnet löst och låter
marknadsfolket få sig ett gott skratt efter biskopens
predikan — esprit gaulois förnekade sig således ej ens här.

Dikten visar oss således på ett mycket åskådligt sätt de
olika traditionsskikten: en prästerlig reliklegend, som av
joglearen vidare utsmyckats, och en av den kyrkliga
traditionen alldeles oberoende skämtsaga, som joglearen
kombinerat med den populära legenden.

Dylika sagor, som troligen icke förelegat i form av
ballader, utan av prosaiska berättelser, förekomma ganska
ymnigt i chansonerna — sagan om den orättfärdigt misstänkta
drottningen, om mästertjuven, om den falska bruden, som
på bröllopsnatten smugglas in i den verkligas ställe, om de tre
svåra proven (att klippa av jättens skägg o. s. v.), de sju
svanorna m. m. Och ej så sällan som i allmänhet
uppgives, spela komiska episoder in, t. o. m. i en så gammal
dikt som Chanson de Guillaume.

I regeln uppträder denna komik dock först i de yngre
dikterna, och Chanson de Roland utmärker sig för sitt
stränga, man kan säga gripande allvar. Det hela är
nedskrivet såsom i lapidarstil, och en så arkaiskt kysk episk
stil återfinnes nästan ingenstädes i världslitteraturen. Man
kan ha rätt att förebrå den en viss monotoni, men i denna
enformighet ligger något nästan majestätiskt. Händelserna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free