Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Dante - Vita nuova och Divina Commedia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som ju voro tidens så gott som enda vetenskaper, men även
i astronomi. Den filosofi, som vid denna tid var den
gällande, var, såsom vi minnas, Thomas ab Aquinos system,
där en sträng boskillnad gjorts mellan teologien och
filosofien; den senare var blott den förras tjänarinna, och de
högsta sanningarna, Guds existens, själens odödlighet m. m.,
stodo över förnuftet. Det är också denna lära, som ligger
bakom allegorien i Divina Commedia.
Frukten av dessa lärda studier lade Dante ned, utom i
sin stora dikt, också i tre vetenskapliga arbeten, vilka
skrevos samtidigt med det att han arbetade på Divina
Commedia, och vilka belysa den tankevärld, ur vilken dikten
vuxit upp. Il convivio är egentligen en blott påbörjad
kommentar till tre canzoner, men denna kommentar svällde
ut till en encyklopedi över medeltidens hela vetande. Detta
vetande behärskar Dante, men han står ej över det, och
liksom medeltidens övriga lärde är han här pedantisk, diffus,
konstruktiv och utan allt sinne för verkligheten. Men ur
en synpunkt är detta arbete viktigt. Det är nämligen den
första mera betydande vetenskapliga skriften på italienska.
Själv kände Dante detta såsom en vågad nyhet, och han
ägnade hela början av arbetet åt ett försvar för sin djärvhet:
den lärde hade dock en skyldighet att för en större
allmänhet framlägga sitt vetande, och Il convivio mynnar
därefter ut i ett vackert och vältaligt försvar för det italienska
språket och dess duglighet för vetenskapliga ändamål. Detta
blev av stor vikt. Strax efter Dante kom humanismen,
och hade då icke någon italiensk litteratur funnits, är det
fara värt, att det dröjt ganska länge, innan vulgärspråket
kunnat göra sig gällande vid sidan av latinet. Nu hade
man dock på italienska en dikt, allmänt beundrad för
dess lärdom, och en vetenskaplig skrift på folkets eget
språk. Och detta bildade en motvikt mot latinförgudningen.
Även i ett annat arbete, De eloquentia vulgari, tog
Dante upp samma fråga. Men här vände han sig till de
lärde, skrev därför på latin och sökte att gent emot
deras ringaktning för italienskan visa upp dess
berättigande. Även detta arbete förblev ofullbordat och avbrytes
i den andra boken. Största intresset ligger här på hans
försök att hävda ett riksspråk såsom stående över
dialekterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
