Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Medeltidens blomstringstid
- Roman breton och dess förberedelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ROMAN BRETON OCH DESS
FÖRBEREDELSER
I Dantes diktning slår den provençalska kärleksfilosofien
ut i mystikens blåa blomma. Men samma filosofi hade ock
utvecklats i en annan riktning, till en äkta fransk erotik,
lidelsefull, sensuell och brännande. Det var i “roman
breton“. Men innan vi kunna övergå till en skildring av denna,
måste vi först sysselsätta oss med den svåra och ivrigt
diskuterade frågan om dess uppkomst och förutsättningar.
En “roman“ skiljer sig från en chanson de geste både
med avseende på formen och innehållet. Den är nämligen
på åttastavig, parrimmad vers, under det att en chanson är
på tio- eller tolvstavig, äldst med assonans, sedan med
helrim. En chanson de geste framträdde med anspråk på att
vara en historisk dikt, en roman gjorde det icke och ville
själv ej gälla såsom något annat än en fantasiskapelse. Men
däremot stod denna roman i ett visst förhållande till den
keltiska litteraturen. Vilket detta varit, är emellertid en
synnerligen omtvistad fråga. Den franske litteraturhistorikern
Gaston Paris har här framställt följande mening, vilken,
såsom man märker, företer stora likheter med den
cantilèneteori, som framlagts för chanson de geste: walesiska sånger
av ett mindre omfång, s. k. lais bretons, handlande om
Artussagans hjältar, fortplantade sig först till angelsaksarne
och sedermera till anglonormanderna. De sånger, som
handlade om samma hjälte, sammanfördes hos anglonormanderna
till ett slags poetisk biografi över denne, och dessa
anglonormandiska dikter voro källan till Chréstien de Troyes’
romans bretons: Yvain, Erec, Perceval m. fl.
Mot denna teori, nästan mot varje punkt i densamma,
uppträdde den tyske romanisten Förster och vår tids främste
keltolog Zimmer, och så vitt jag vågar döma hava de
fullständigt vederlagt sin frejdade motståndare. För att rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0253.html
