Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Medeltidens blomstringstid
- Roman breton och dess förberedelser
- Lais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LAIS
Vi skola då först sysselsätta oss med lais, som enligt
Gaston Paris utgöra de element, ur vilka romans vuxit fram.
Med lai menas en jämförelsevis kort dikt på åttastavig vers
med parrim. Från “roman“ skiljer den sig genom omfånget,
ungefär som novellen från romanen, och från fableauen genom
innehållet. Fableauen är realistisk, ofta plump, under det
att en lai har en starkt idealistisk färgton och i regeln är en
versifierad riddar- och fésaga. Egentligen är det inom
lai-litteraturen, som vi först möta den rena folksagan, och det är
detta, som icke minst gör denna diktning så intressant.
Vidare står denna diktning i ett avgjort beroende av Bretagne;
på en mängd ställen åberopas “li bretun“ såsom hemulsmän
för den berättelse, som meddelas, och själva namnet lai är
enligt den mest omfattade meningen ett keltiskt lånord: loid,
yngre laid, som betyder sång. Emellertid skilde man på två
olika arter av lais, nämligen lais lyriques och lais narratifs. De
förra äro rent lyriska dikter (sångstycken), de senare
versifierade berättelser. Men då båda kallades lais, är det
tydligt, att dem emellan en gång funnits ett samband. Vilket
detta varit, skall framgå av det följande. Men innan vi
inlåta oss på denna fråga, torde det vara lämpligt att först
taga en översikt av den lai-litteratur, som vi känna.
Antalet bevarade lais är omkring fyrtio. Av dessa hava
tolv med säkerhet författats av Marie de France, en förnäm
och fint bildad dam, som vistats vid Henrik II:s hov i
England, således några år under tiden 1154—1189, och
möjligen skrev hon ännu några andra. De övriga äro ungefär
samtida, några äldre, de flesta yngre, men med ett
undantag känner man ej deras författare. De tyckas nästan alla
hava diktats i England och äro även på anglonormandisk
dialekt. Väl finnas också några kontinentalfranska lais,
men dessa äro dels yngre, och av en ganska olika karaktär,
och här tyckes man blott hava upptagit termen “lai“ för
att beteckna en kortare berättelse i allmänhet. För att
karaktärisera arten av de egentliga lais väljer jag två såsom
exempel: Guingamor och Eliduc.
Guingamor, en ädel riddare och frände till konungen,
blir föremål för drottningens brottsliga kärlek, och då han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0260.html
