- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
245

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Roman breton och dess förberedelser - Lais

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annan, och så fick man en mängd olika lais, byggda på
samma motiv, vilket på olika sätt varierats genom
kombinationer med nya. Detta stämmer alldeles med de uppgifter,
som dikterna själva meddela, ty såsom källa åberopa de
flesta en “conte“ d. v. s. en prosasaga och tillägga, att
“bretonerna härom gjort en lai“.

Det är detta sista, som är det svårförklarliga. Äldst
antog man, att dessa bretonska lais varit bretonska
folkvisor, som sedan helt enkelt översatts och rimmats om på
franska. Men oriktigheten av denna åsikt har Zimmer
visat. Den keltiska epiken var på prosa, och några episka
bretonska visor funnos icke. Gaston Paris ger i stället en
annan förklaring, som dock förefaller ganska dunkel.

“Lais“ voro enligt hans mening blott musikstycken, men
dessa föregingos av en “explication du sujet“ på prosa,
och sedan kallade man såväl musikstycket som
prosaberättelsen “lai“; detta blev namnet även på de franska poemen.
Denna teori förefaller onekligen motsägande; ett rent
musikstycke kan ju ej utgöra källan till en episk berättelse, vare
sig på vers eller prosa, och en saga såsom “förklaring“ av
ett musikstycke förefaller ock såsom något ganska
egendomligt. Men jag tror dock, att Gaston Paris här anvisat den
riktiga vägen för frågans lösning, och i varje fall har han
tydligen rätt däri, att “lai lyrique“ och “lai narratif“ måste
hava stått i någon gemenskap med varandra.

Ett uppslag synes man äga däri, att irernas hjältesaga
ej uteslutande var på prosa. Denna prosa avbröts nämligen
vid de mera dramatiska, och lyriska ställena av dikter, som
antagligen sjöngos med ackompanjemang av ett
stränginstrument, chrotta, ett slags harpa. Att antaga, att även
den bretonska sagan haft denna karaktär, är således fullt
berättigat; hos bretonerna, som voro fransmännens grannar,
kunna t. o. m. dessa dikter haft ett större rum inom
prosasagan än hos irer och walesare. Men nu finnes från
1100-talets slut på franska ett egendomligt arbete, som i viss
mån är enastående, Aucassin och Nicolette, som kallas en
“chante-fable“ och är såväl på vers som prosa. Med
innehållet få vi sedan tillfälle att sysselsätta oss, men fästa oss
här blott vid formen. Aucassin och Nicolette börjar:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free