Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Medeltidens blomstringstid
- Roman breton och dess förberedelser
- Lais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vem vill vackra verser höra, —
gamle fångens lust och glädje —
om två unga, fagra plantor,
Nicolette och Aucassin;
om den smärta, han fick lida,
om de bragder, som han gjorde
för sin väna, fagra brud?
Ljuv är sången, sköna orden,
versen hövisk, rytmen god,
ingen är av skräck så gripen,
ingen så betryckt och smärtfylld,
eller så av sjukdom bruten,
att han icke, när han hör dem,
frisknar till, blir glad till mods;
så skön är sången.
“Nu säger, förtäljer och berättar man, att greve Bougar
av Valence“ etc., och så kommer prosaberättelsen, vilken
då och då avbrytes av inlagda dikter, som halvt episkt,
halvt lyriskt behandla samma sak som prosan och vilka
dikter inledas med: “Nu sjunger man“. Men ungefär så
äro också de iriska prosasagorna avfattade, ehuru dikterna
där förekomma mera sparsamt, och det förefaller mig därför
ganska sannolikt, att vi, vad formen beträffar, i Aucassin
och Nicolette hava en fransk efterbildning av en bretonsk
conte med däri inlagda lais. Att redan bretonerna kallat
det hela en “lai“, är också ganska rimligt, efter den del,
som väl konstnärligast ansågs såsom den förnämsta eller
den infogade och sjungna dikten. “Chante-fable“, som
Aucassin och Nicolette kallas, är också en ganska god fransk
översättning på det keltiska “lai“. Till en början
föredrogs måhända den sjungna visan eller musikstycket och
den berättade prosaconten av olika personer, av barden och
av sagoberättaren, men kanske ock av en och samma
ménestrel.
Ett liknande uppslag få vi från en lai, som föreligger
både såsom lyrisk dikt och såsom versifierad berättelse,
Chievrefoil. Såsom lai narratif förekommer den hos Marie
de France och har där knutits till Tristan. Det primära
var nog en lai lyrique om tvänne älskande, som
jämföras med hasseln och kaprifolien: slingrade om varandra
växa och leva de, men skilda åt förtvina bägge. Då denna
dikt sjungits — så kunna vi ju tänka oss — framträdde
en conteur och berättade på prosa en episod ur Tristans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0264.html
