Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Roman breton och dess förberedelser - Byzantinska sagor och romaner i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Marcolphus hade ock utvecklats i en alldeles annan riktning.
Enligt Talmud hade demonfursten en gång lyckats
bemäktiga sig den underbara signetring, som gav Salomo hans
makt. Demonfursten antog då Salomos yttre gestalt — ett
omtyckt orientaliskt motiv — satte sig i besittning av hans
land och hans gemåler, under det att den fordom så
mäktige konungen nödgades vandra kring såsom tiggare, till
dess att han återfick sin signetring, sin gestalt, sina gemåler
och sitt rike. Denna saga utbildades vidare i Byzans, och
vandrade därifrån på två olika vägar till västern, dels till
Ryssland och därifrån till norden, dels till Tyskland och
Frankrike. Den byzantinska formen av sagan finnes ej
kvar, men kan något så när rekonstrueras ur de andra:
flera ryska folkvisor, den med dem besläktade svenska
folkvisan Jungfru Solfager, den tyska spilmansdikten Salman
und Morolf samt. Chréstien de Troyes’ “roman“ Cligès.
Den byzantinska sagan hade ungefär detta innehåll.
Salomos gemål var Faraos dotter, men hans broder Morolf
— ett egendomligt, demoniskt väsen, vilket i den ryska
traditionen skildras såsom till hälften människa och till
hälften häst — blir kär i henne, sänder henne en förtrollad
ring, genom vars magiska kraft han vinner hennes kärlek.
Därpå ger han henne en trolldryck, genom vilken hon faller
i en dvala och anses såsom död. Salomo låter då jorda
henne, men Morolf bryter sig in i griffen och bortrövar
henne, varefter båda fly. Salomo förstår då sveket och
utskickar budbärare åt alla håll att efterforska hennes
uppehållsort. Sedan denna funnits, beger sig Salomo dit såsom
pilgrim, blir upptäckt och fängslad, men på avrättsplatsen
stöter han i sitt horn, hans män rusa fram att befria honom, och
Salomo återtager sin gemål samt dödar den svekfulle brodern.
Den tyska spilmansdikten, som skrevs omkring 1190,
avviker i en väsentlig punkt från den här rekonstruerade
byzantinska sagan. Konungens fiende är nämligen en
konung Fore, och Morolf är i stället Salomos hjälpare, som
skaffar rätt på den förrymda gemålen. Men för övrigt förlöper
händelsen ungefär på samma sätt, dock att spilmansdikten ännu
en gång låter drottningen bli bortförd och tillrättaskaffad.
Samma motiv som här spelar in också i en annan
spilmansdikt, König Rother, som likaledes föreligger i dubbla
versioner, dels i spilmansdikten, som skrevs omkring 1140,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
