- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
257

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Roman breton och dess förberedelser - Antika romaner i Frankrike - Romans bretons

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dominerande ställning, och efter Hektors fall är han en av
de förnämsta kämparna på trojanernas sida. Denna gestalt
tog Benoît upp och sammanförde med en annan, Briseida.
Även hon leder sina anor tillbaka till Iliaden. Såsom vi
minnas var Khryseis, den trojanske Apollonpresten Khryses’
dotter, fången hos grekerna, där Agamemnon tagit henne
till frilla. Glenom Apollons ingripande nödgas Agamemnon
lämna henne tillbaka åt fadern, men fordrar till ersättning
Akhilleus’ älsklingsslavinna Briseis. I Dares’ krönika
omtalas Khryseis ej alls, och om Briseis nämnes blott, att hon
varit en grekinna, som åtföljt hären till Troja. Hos Benoît
göres nu Briseida till trojanen Kalkhas’ dotter. Då fadern
här flytt över till grekerna, stannar hon kvar i Troja, och
där uppstår ett kärleksförhållande mellan henne och den
unge, ridderlige Troilus. På faderns begäran blir hon
emellertid utväxlad mot en fången trojan, blir skild från Troilus,
som hon svär evig trohet, men som hon i det grekiska
lägret glömmer för Diomedes — således en kärlekssaga, som
slutar därmed, att de älskande skiljas, och där intresset
anknyter sig till den psykologiska skildringen av en ung,
vacker och kokett kvinna i kontrast till den ända igenom
ridderlige Troilus, som är ridderlig även i sin kärlek.

ROMANS BRETONS



Benoît hade omkring 1160 skrivit sin dikt för Aëlis de
Champagne, som samtidigt gifte sig med Ludvig VII, och
det var vid samma hov, inom samma atmosfär av romantiskt
chevalerie, som romans bretons uppstodo. Den släkt,
drottning Aëlis tillhörde, var den mest litterära i Europa. Såsom
vi minnas hade Aliénor, sondotter till den förste trobadoren,
Guillem de Poitiers, gift sig med Ludvig VII och till
Nordfrankrike överfört smaken för den provençalska lyriken och
den provençalska kärleksfilosofien. Hennes båda litterärt
lika intresserade döttrar Marie och Aëlis gifte sig med tvänne
bröder, Henrik av Champagne och Thiébaut av Blois. En
syster till dessa båda bröder var den Aëlis, som 1160 blev
Ludvig VII:s tredje gemål och för vilken Benoît skrev sin
Trojaroman. Ungefär samtidigt, i början av 1150-talet, författade
Chréstien de Troyes sin första roman breton, Tristan, för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free