- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
265

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Roman breton och dess förberedelser - Romans bretons

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som man fogat in i en saga, i vilken Artus från början ej
hört hemma. Han håller ett “hov“, anställer en jakt, firar
en ståtlig fest o. s. v., men därtill inskränker sig hans
verksamhet i romans bretons. Efter bröllopet reser emellertid
Erec hem till sitt land, där han helt går upp i sin nya
kärlek. Hans ridderliga baroner börja knota häröver och
Enide framför deras missnöje. Men Erec svarar med att
ånyo draga ut på äventyr, denna gång åtföljd av Enide,
och utför nu en följd av livsfarliga bragder. Källan för
denna roman var enligt Chréstien en bretonsk conte
d’aventure, men den mening, han inlagt i denna, är troligen hans
egen: Enide hade i sin kärlek låtit sig oroas av världens
omdöme, och hon skulle nu prövas och straffas; först då hon
under alla faror visat sin trohet, sin trohet även mot den,
efter vad hon menade, döde Erec, var prövotiden till
ända. Tanken, som måhända lånats från Apulejus’ Amor
och Psyke, var under medeltiden synnerligen omtyckt och
möter oss bland annat i Enfances Glodefroi (Wagners
Lohengrin).

I Erec hade kvinnan varit den, som förbrutit sig mot
kärlekens allmakt: i Yvain eller Le chevalier au lion är det
mannen. Hjälten är här en av Artus’ riddare, och av lust
efter äventyr kommer han till en farlig källa, som vaktas
av en riddare. Alla, som vågat ösa vatten ur denna källa,
hava hittills blivit dödade eller besegrade av källans vaktare.
Men Yvain är lyckligare. Han sårar dödligt riddaren,
förföljer honom till hans slott, över vars vindbrygga bägge
samtidigt rida in. Där vill borgfolket döda honom, men i
sista stund räddas han av en av borgfruns tärnor, som ger
honom en osynlighetsring. Tack vare denna blir han icke
blott frälst ur livsfaran, men vinner slutligen också
borgfruns hjärta, ehuru han dräpt hennes man. Sedan de blivit
ett par, får han lov att under ett år draga ut på äventyr,
men glömmer att infinna sig på den utsatta dagen,
förklaras då av hustrun såsom en ärelös riddare, ovärdig hennes
kärlek, vilket griper honom så djupt, att han blir vansinnig.
Sedan han emellertid botats härifrån, drar han ut på nya
äventyr, och genom sin ridderliga tapperhet lyckas han till
sist återvinna sin makas förlorade kärlek.

Denna roman har haft en stor inverkan, särskilt
därigenom, att här för första gången skildrades en hjälte, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free