- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 2. Medeltiden /
284

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens blomstringstid - Den isländska sagan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att författa norska konungabiografier och isländska
släktsagor. Ty i själva utförandet av denna uppgift stå de
anmärkningsvärt fria i förhållande till alla utländska mönster.
Av det pedanteri, som vidlåder medeltidens historieskrivare
i utlandet, finnes här ej ett spår, ej av deras abstrusa
lärdom, ej av deras banalt moraliska ton. I huvudsak bygga
de på traditionen, och deras framställning har även
bibehållit den folkliga traditionens friskhet. Men om än
traditionen, den muntliga sagan, är deras huvudsakliga källa, är
den ej den enda, och de söka även, på sitt sätt, att för
äldre tider stödja sig på ett historiskt bevismaterial. Detta
var skaldevisan. En dylik hade ju diktats för ett visst
tillfälle, var således en samtida relation och såsom
sådan trovärdig. Dess konstlade vändningar omskrevos av
sagoförfattaren på prosa. Stundom kan det hända, att han
feltolkat sitt original, men i regeln har han väl träffat den
riktiga meningen; för nära liggande tider, där han kunde
stödja sig på ögonvittnens berättelser hade han naturligtvis
ej behov av dylika källor.

Fråga är då, om den isländska sagan kan betraktas såsom
en historiskt absolut tillförlitlig källskrift. Spörsmålet har
varit ivrigt diskuterat. Men utan tvivel har man betydligt
överdrivit traditionens säkerhet. Den isländska traditionen
har lika, litet som all annan kunnat hålla sig oberoende av
den diktande fantasien. I en mängd enskilda fall har detta
uppvisats; så t. ex. hava både nordiska och allmäneuropeiska
sagomotiv spelat in i de isländska biografierna och de norska
konungasagorna. Men även om man frånser detta, måste
man erinra sig, att all gammal historia i viss mån var
historisk roman. Och så är även den isländska. För att
välja ett för oss svenskar välbekant exempel är utan tvivel
historien om Olov den helige, Torgny Lagman och Olov
Skötkonung en roman, ehuru den liksom senare tiders
historiska romaner i viss mån har ett verklighetsunderlag. För
övrigt framgår denna karaktär av roman av de tal, som de
isländska historieskrivarne i likhet med de klassiska inlade
i sina skildringar. Dessa hava naturligtvis aldrig hållits,
åtminstone icke i den formen, utan få liksom under
antiken betraktas såsom ett uttryck för författarens egen
uppfattning av de handlande personernas motiv vid en given
situation.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/2/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free