Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ungrenässansen - Chaucer och hans samtida - Chaucer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från en ung vivör, Troilus’ vän, har han förvandlats till
Cryseides onkel, en komisk figur, i vilken Chaucers realism
för första gången framträder.
I dessa dikter hade Chaucer väl allt mer och mer lösgjort
sig från beroendet av de medeltida franska förebilderna,
men ännu hade han dock ej funnit sig själv. Detta skedde
först med hans stora mästerverk, Canterbury tales, som
han antagligen påbörjade 1386, men som han vid sin död
ännu ej hade hunnit avsluta. Några av de i samlingen
ingående berättelserna hade han väl skrivit redan förut, men
uppslaget till det hela tyckes han hava fått först omkring
1386, och då synes han hava avbrutit den äldre cykel,
Legend of good women, i vilken han efter Boccaccio skulle
biografera en följd av framstående kvinnor, Kleopatra, Dido,
Medea m. fl. Det nya uppslaget var onekligen betydligt
mera givande.
I Tabard Inn i London samlar sig en skara pilgrimer,
som därifrån skola begiva sig till Thomas a Beckets grav i
Canterbury. Sällskapet är tämligen brokigt, och i prologen
får Chaucer tillfälle att skildra det. Högst i rang står en
älskvärd gammal riddare med sin unge, belevade och
väluppfostrade son, båda åtföljda av en hederlig danneman;
så hava vi en priorinna, åtföljd av en nunna och en
nunnepräst, vidare en välfödd munk och en munter
franciskanerbroder, en lärd och mager student från Oxford, en köpman,
en domare, en duktig och välmående franklin, några hant-
verkare, en kock, en skeppare, en läkare, en glad mjölnare,
en lantpräst och dennes broder, en kristlig lantman, en
förvaltare, en uppköpare, en rättstjänare, en avlatskrämare och
sist men icke minst betydande, en något bedagad, men till
ett sjätte giftermål fortfarande villig änka från Bath —
som man ser har Chaucer här bemödat sig om att få med
representanter för alla olika samhällsklasser och yrken och
att genom dem giva oss en samlad bild av hela det dåtida
England.
I Tabard Inn går det muntert till under pokuleringen
kvällen före uppbrottet, och den glade värdshusvärden, som
själv deltar i gillet, kommer då upp med ett förslag, som
vinner allmän tillslutning. Själv skulle han följa med på
färden och visa vägen till Canterbury, och för att förkorta
resan, skulle var och en på vägen dit berätta två historier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
