- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 3. Renässansen /
109

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högrenässansen i Italien - Högrenässansens drama

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det italienska novelldramat är för övrigt endast skenbar. Det
väsentliga för Shakspere’s drama är icke själva ämnet, utan det
friska renässansliv, som fyller hela framställningen, och det är
just detta liv, som saknas i de italienska styckena. Liksom
sacre rappresentazioni äro även de relikter från medeltiden.

Av annan art var det latinska humanistdrama, som
inletts genom Mussatos Senecaimitation. Detta var ett
läsedrama av en övervägande episk karaktär, och den
uppfattning av det antika dramat, som ligger bakom denna och
andra liknande försök under ung- och högrenässansen,
berodde till en del på en feltolkning av ett yttrande hos Livius.
Man trodde nämligen, att alla rollerna i ett romerskt drama
reciterats blott av en enda person, under det att de samtidigt
mimiskt framställts av olika skådespelare, som däremot varit
stumma och blott agerat. Det var då naturligt, dels att den
episka berättelsen skulle bliva det väsentliga i de moderna
efterbildningarna, dels att ett dylikt drama ej spelades, utan
blott reciterades. Väl insåg man redan under denna tid
misstaget, men den episka tekniken var då utbildad, och
den fortlevde i viss mån också i Trissinos antikiserande drama.

Emellertid författade man icke blott latinska tragedier,
utan även komedier. Den första latinska komedien efter
romerskt mönster skrevs av Petrarca, men detta stycke,
Philologia, är förlorat, och vi känna ej ens innehållet. Den
äldsta bevarade är av Petrus Paulus Vergerius och författades
troligen på 1390-talet. Komedien, som heter Paulus, är
ganska egendomlig. Den röjer väl en ganska stark påverkan
från den romerska komedien, men den erinrar vida mer om
1500-talets tyska skolkomedier, och liksom inom dessa är
syftet att uppvisa de bedrövliga följderna av ett utsvävande
studentliv. Likaså är tendensen här snarast att, såsom i
den italienska novellen, skildra det samtida italienska livet,
och även i de senare latinkomedierna efter Vergerius spelar
denna novell då och då in.

Estetiskt sett äro såväl de humanistiska tragedierna som
de humanistiska komedierna mycket underhaltiga, och
humanisterna själva tyckas ej heller hava satt dem synnerligen
högt; det diktslag, som lockade dem och som de ansågo
såsom det förnämsta, var epos, icke dramat, och dramerna
äro också jämförelsevis få. Omslaget inträdde först, då man
började att uppföra klassiska stycken. Den, som här gick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 18:46:15 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/3/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free