Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humanismen utanför Italien - Den tyska humanismen och reformationen - Hutten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en, som ur denna synpunkt uppfattade den nya rörelsen.
Det var Ulrich von Hutten. Han var den ende tyske
humanisten, som blev en protestantismens vapendragare, och
han blev det uteslutande ur den synpunkten. Hade han fått
leva och se, huru frihetsrörelsen mynnade ut i gammal
skolastik, hade nog också han vänt sig mot reformationen.
Men nu rycktes han bort, mitt under protestantismens första,
friska ungdomsdagar, innan revolutionen övergått i reaktion.
Ulrich von Hutten tillhörde en urgammal, men utarmad
riddarsläkt och föddes 1488 såsom den äldste bland flere
syskon. Men det oaktat bestämdes han av ekonomiska skäl
för det andliga ståndet, och då han var elva år, skickades
han till benediktinerklostret Fulda för att sedan bliva munk.
Själv gjorde han ett energiskt motstånd, men detta kunde
ej bryta faderns envisa föresats. Då intet annat hjälpte,
beslöt sonen att rymma, och fick därvid hjälp av Crotus
Rubianus, som då studerade i Erfurt och ofta besökte
munkarna i Fulda. Då han blivit sjutton år, satte han sin plan
i verket och rymde till Köln — samma år, 1505, som en
annan ung man, Luther, flydde från världen till klostrets
frid, den ene en självprövningens man, den andre ett
världens barn med öppet sinne för allt det nya och sköna i
den tillvaro, som stött Luther tillbaka. Syftet var att i
Köln studera “bonas litteras“, men därtill var platsen den
minst lämpliga, enär Köln var den medeltida
obskurantismens främsta härd i Tyskland, och i stället är det troligt,
att han och Crotus Rubianus här gjorde bekantskap med
prototyperna till de lärde, som de sedermera skildrade i
Epistolæ obscurorum virorum. Från Köln begav Hutten sig
också snart till Erfurt och började nu det oroliga
vandringsliv, på vilket först döden skulle göra ett slut. I Erfurt
gjorde han bekantskap med den unge Eobanus Hessus och
med Mutianus Rufus, Erfurthumanisternas ledare, vars fria
religiösa uppfattning han nu tillägnade sig. Från Erfurt
fortsatte han till Leipzig, där han författade sin första
latinska dikt — såsom de flesta andra humanistpoesier endast
en prosodisk skolkria, till vilken väl Eobanus Hessus givit
honom väckelsen. Men ej heller i Leipzig stannade han
länge, utan som en sannskyldig vandrande riddare drog han
vidare, utan en shillings underhåll från hemmet, och snart
finna vi honom, tjugoett år gammal, driva kring i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
