158 (Allmän litteraturhistoria / 3. Renässansen)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humanismen utanför Italien - Den tyska humanismen och reformationen - Hutten - Luther

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liten holme i Zürichersjön. Där slutade han 1523 sitt
stormfyllda liv, endast trettiofem år gammal. Han
efterlämnade — heter det i Zwinglis anteckning — “intet av
värde, böcker hade han inga, husgeråd intet — blott en
penna“.

Hutten var den siste store humanisten, och hos honom
löpa humanism och reformation samman. Men efter
reformationens första friska ungdomsdagar börjar den stora
reaktionen, som sedan stiger allt mer och mer, tills dess att
den under Ludvig XIV:s tidevarv når höjdpunkten. Då
inträffar också omslaget, och det blir 1700-talet förbehållet
att på nytt och i andra former upptaga humanismens
andliga frihetskamp.

Reformationens utbrott stod dock i frihetens tecken, och
innan vi lämna denna tid, återstår därför att taga
kännedom om huvuddragen av Luthers verksamhet.

LUTHER

I det föregående har framhållits den kamp, som ända
från vår tideräknings början pågått mellan världskyrkan och
urkristendomens helighetsfordran, den kamp, som först
yttrar sig i eremitlivet, flykten undan världen och undan
världen inom kyrkan, sedan i munkväsendet, som ständigt
besegras av världen, men som ständigt reformeras för att ånyo
förfalla, försöken att återuppliva urkristendomens
fromhetsliv, som ligga bakom 1100-talets kättarrörelser, vilka
visserligen stäcktes av kyrkan, men som på 1400-talet levde
upp på nytt, särskilt i Tyskland, men även i Lorenzo dei
Medicis Florens, i Savonarolas kamp mot renässansens
hedendom.

Att denna rörelse fick en lämplig jordmån särskilt i
Tyskland, berodde dels på det tyska gemytet, på dess anlag
för mystik, men dels ock på de olyckliga ekonomiska
förhållandena, på folkets nöd, som gjorde det mottagligt för alla
drömmar om det tusenåriga riket. Till denna nöd var den
romerska kyrkan ej utan skuld, ty dess hänsynslösa
beskattning träffade framför allt Tyskland, som ej såsom
Frankrike och England förstått att genom konkordat skydda sig.
Hatet mot Rom var därför, såsom vi sett, ganska utbrett,

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Apr 1 18:46:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/allmlihi/3/0180.html

		Allmän litteraturhistoria / 3. Renässansen / 158 (1919-1926) Author: Henrik Schück Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|