Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Humanismen utanför Italien - Humanism och reformation i Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frankrike var vid denna tid ett lyckligt och burget land,
under det att Tyskland var utarmat, och själv behövde
Calvin ej såsom gosse pröva på några ekonomiska
svårigheter. Fadern var ämbetsman och skaffade sonen, då denne
endast var några år gammal, en kyrklig sinekur. Meningen
var, att sonen skulle bliva präst, men sedan slog fadern
om och ville nu, att denne skulle utbilda sig till jurist.
Vid blott fjorton års ålder kom Jean Calvin därför till
universitetet i Paris, där humanismen just då hade sina första
friska ungdomsdagar, och av denna rörelse greps även den
unge studenten. Skolastiken fick aldrig någon betydelse för
honom som för Luther, mystiken ännu mindre. Askesen
hade aldrig lockat honom, och någon själskris som Luthers
tyckes han aldrig hava genomgått, utan då han övergick
till protestantismen, skedde det med fransmannens
förståndsklarhet, nästan genom en logisk slutledning. Hans första
arbete var rent humanistiskt, en kommentar till Senecas De
clementia, som utkom 1532 och som så tillvida även är
betecknande för hans läggning, att den visar oss, att den
antika filosofi, som mest tilltalade honom, var den viljekraftiga
stoicismen, ej den platonska mystiken. Då detta arbete
utkom, var Calvin sedan länge bekant med de protestantiska
idéerna, men en bestämd position intog han först året därpå,
då universitetets nye rektor, läkaren Cop, höll ett inträdestal,
som till en stor del utarbetats av Calvin på grundvalen av
en predikan av Luther och av Erasmus’ företal till Nya
Testamentet. Talet väckte ett ofantligt uppseende, och Calvin
måste fly från Paris. Och nu började han att utarbeta sin
berömda Institutio christianæ religionis, vars första upplaga
utkom i början av 1536 samt sedan omtryckes i ständigt
omarbetade upplagor. Någon väsentlig skillnad mellan Luther
och Calvin röjes icke i den första upplagan, men klyftan
mellan dessa olika temperament blev med åren allt djupare,
och till sist stodo de mot varandra såsom tvänne fientliga
protestantiska kyrkofurstar. Att här utveckla de teologiska
olikheterna är icke platsen; en dylik redogörelse tillhör
kyrkohistorien, och här torde vara nog att påpeka en enda
grundolikhet mellan de båda protestantiska huvudlärorna,
vilken ytterst bottnar i Luthers och Calvins olika
temperament.
Luther hade alldeles avgjort lagt huvudvikten på det Nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
