Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässansrörelser på modernt språk utom Italien - Frankrikes litteratur - Rabelais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slutet: “Och så levde Gargantua i konung Artus’ tjänst
under jämt tvåhundra år, tre månader och fyra dagar, men
sedan blev han av Gain och Melusina bortförd till féernas
rike tillsammans med många andra, som ännu äro där.“
Detta var således ett rent “skillingtryck“ och slog även
ogement an; på mindre än två år utkommo tre upplagor.
Men i den tredje av dessa berättar utgivaren, att han nu
skrivit och tryckt en fortsättning om Gargantuas son
Pantagruel; denna fortsättning hade även utkommit redan 1532
med författarens namn i anagram: Alcofrybas Nasier. Dess
popularitet blev ännu större än Gargantuas; på ett år trycktes
två upplagor i Lyon, tre i Paris och en i Poitiers.
Om Chroniques du Gargantua skall anses såsom Rabelais’
arbete, har på sista tiden blivit en omtvistad fråga. Att
han betraktat sig såsom utgivare, synes åtminstone mig
säkert, likaså att vi här endast hava en naiv folkskrift
från medeltiden. Men i vad mån Rabelais på enstaka ställen
stuvat om denna, torde vara omöjligt att nu avgöra. Den
siste Rabelais-utgivaren, Lefranc, vill, troligen med rätta,
inskränka hans befattning med krönikan till
korrekturläsarens. I varje fall är det tydligt, att dessa orimligheter och
denna burleska fantasi börjat roa honom, och så beslöt han
sig för att skriva en fortsättning i samma ton — dylika
fortsättningar, behandlande faderns eller sonens bragder, voro
ju vanliga inom riddarromanen. På detta sätt tillkom
Pantagruel, som helt igenom är Rabelais’ verk. Men när han
fulländat detta, fann han med skäl, att det enkla
skillingtrycket var en väl klen inledning till den nya romanen,
och så författade han en alldeles ny Gargantuaroman, som
1534[1] utkom under titeln La vie inestimable du grand
Gargantua, père de Pantagruel. I denna serie blev nu
Pantagruel den andra delen. En tredje utkom 1546 och en
fjärde 1552. En femte trycktes 1564, efter Rabelais’ död,
men i vad mån den härrör från denne, är omtvistat;
troligen har en annan här omstuvat hans manuskript. För
fullständighetens skull kan slutligen nämnas, att Rabelais
utgav också några almanackor, och även här gick han
över i samma drift med de ursprungliga originalen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
