- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 3. Renässansen /
201

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässansrörelser på modernt språk utom Italien - Frankrikes litteratur - Rabelais

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vetenskaperna, och de hava så gått framåt, att jag numera
endast med svårighet skulle upptagas i första klassen bland
småbytingarna, jag, som dock i min mannaålder, icke med
orätt, ansågs för min tids lärdaste man. Alla vetenskaper
äro nu återupplivade och alla språken studeras ånyo,
grekiskan, utan vilken det är en skam, att en man kallar sig
lärd, hebräiskan, kaldäiskan, latinet. Nu begagnar man
tryckta böcker, högst eleganta och korrekta, tack vare den
uppfinning, som gjorts under min livstid genom gudomlig
ingivelse.“ Och så sväller det hela ut nästan i en hymn
till humanismens “nya liv“.

I denna bergfasta tro på vetandets makt erinrar Rabelais
om 1700-talet, och utan tvivel sammanhänger denna
entusiasm för “upplysningen“ med fransmannens rationalism.
Både Rabelais och Voltaire voro ända igenom fransmän,
och i upplysningstidevarvet återuppstår Rabelais’ århundrade.

Klarast röjer sig denna renässansens världsåskådning i
det berömda kapitel, som ägnats åt klostret Thélème. Den
klosterregel, som Gargantua här uppställer, är nog
tillkommen icke blott i motsats till den munkdisciplin, som så
länge pinat Rabelais själv, utan ock till Platons republik och
Thomas Morus’ Utopia, där det rådde ett socialistiskt tvång.
Här skulle allt vara frihet. Först och främst skulle klostret
icke hava någon mur, ty där murar funnos, där fanns också
missnöje. I motsats till alla andra kloster, där allt var
reglerat efter klockslaget, skulle här varken finnas klockor
eller solvisare, ty vad gott kommer väl av att räkna
timmarna? Och den största narraktighet i världen är att
inrätta sig efter klockringning i stället för att följa det sunda
förnuftet. Då eljest blott gamla och fula kvinnor blevo
nunnor, enfaldiga och lata män munkar, så skulle det i
Thélèmeklostret blott få finnas vackra, välväxta och
begåvade män och kvinnor. “Item, som det icke är
tillåtet för män att inträda i nunnekloster, om icke i smyg
och hemlighet, så fastställdes det, att där aldrig skulle finnas
kvinnor, utan att där tillika fanns män, och aldrig män,
utan att där fanns kvinnor.“ Fritt och obehindrat skulle
de få lämna klostret, när de så funno för gott, och i
motsats till de tre klosterlöftena om kyskhet, fattigdom och
lydnad, bestämdes, att man här skulle leva gift, i rikedom
och frihet. “Hela deras liv var ordnat icke efter lagar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 18:46:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/3/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free