Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Renässansrörelser på modernt språk utom Italien - Den tyska litteraturen - Det engelska komediantdramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inträffande tilldragelser, och teatern fick därför i Tyskland
alls icke samma oerhörda betydelse som för England och
Spanien.
Vidare tillförde engelsmännen den tyska teatern en mängd
nya ämnen. De stycken, som uppfördes, voro desamma,
som spelades i London på 1580- och 1590-talen, således
stycken av Marlowe, Greene, Kyd och Shakspere. Av den
senares dramer uppfördes i Tyskland Förvillelser,
Midsommarnattsdrömmen, Så tuktas en argbigga, Titus Andronicus,
Hamlet, Lear, Othello samt Romeo och Juliet, möjligen ock
Henrik IV. Det sista stycket är ju snarast ett lustspel,
och i regeln uppfördes ej några engelska chronicle-plays i
Tyskland, där man helt naturligt ej hade något intresse för
ett annat lands historia. Ett engelskt bibeldrama fanns
knappast, och något dylikt förekom ej heller annat än
undantagsvis på de engelska komedianternas repertoar i
Tyskland — dramer av den arten avstod man till skolans
och borgerskapets egen teater. Ej heller spelade man de
sedeskildrande dramer, som då voro på modet i England,
ty dessa skulle ej hava förståtts av ett tyskt publikum, utan
huvuddelen av repertoaren bestod av komedier — och i så
fall de mest grovkorniga såsom Förvillelser och Så tuktas
en argbigga — av trolldramer som Faustus och
morddramer som Hamlet och Spanska tragedien. Ty dylika starka
scener tyckte tyskarna om och ville gärna se dem
framställda så naturalistiskt som möjligt. Så heter det i en
scenanvisning: “Hier fangen sie an zu streiten, da der König
in den Kopff gehawen wird, dass er niederfallet, welches
so in den Hut gemacht werden kann, dass es Blut giebt.“
För den graciösa fantasien i Midsommarnattsdrömmen
saknade man tydligtvis all uppfattning, men att stycket likväl
slog an, berodde på de burleska hantverkarscenerna, som
även ligga till grund för några därpå byggda tyska farser.
Och vad angår den underbara poesien i Romeo och Juliet
behöver man blott jämföra det allbekanta stället i originalet,
där de älskandes avsked skildras, med motsvarande parti i
komediantdramat för att inse den oerhörda skillnaden i kultur:
Romio: Aller süssestes Hertzens Kindt, euer getrewer Romio
soll verrichten, was ihr ihm befehlet, aber ach unser Scheiden ist
vorhanden, der Tag bricht an, ich werde gezwungen, ach
unglückseelige Zeit, sie zu verlassen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
