- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 3. Renässansen /
291

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Italiens litteratur - Den nya estetiken - Den nya estetikens förberedelser - Trissino

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naturligtvis måste bestämma sig för toskanskan, Dantes,
Petrarcas och Boccaccios språk.

I den sista satsen ligger onekligen en viss motsägelse.
Bembo förfäktar det moderna språkets rätt, men slutar med
att såsom mönster uppställa icke 1500-talets, utan
1300-talets toskanska, icke ett levande språk, utan ett bokspråk.
Och häri röjer sig humanisten. Denne var alltid van att
arbeta efter förebilder, efter Cicero, då han skrev brev, efter
Livius inom historieskrivningen o. s. v. Nu uppsattes
Boccaccio såsom mönstret för den italienska prosan, vilket knappt
var lyckligt, då Boccaccio väl mycket ansluter sig till
latinet. Men ännu betänkligare var, att Petrarca blev
förebilden inom poesien, ty med Petrarcas form följde också
innehållet. Petrarkismen, mer eller mindre platoniserande,
grep nu också omkring sig med en förnyad styrka,
Laurasångare uppstodo massvis, och i deras dikter ljuder redan
barocken mot oss.

TRISSINO



Men den, som fullständigt utformade senrenässansens
estetik, var likväl icke Bembo, utan Giangeorgio Trissino
(f. 1478, d. 1550), visserligen en mycket klen poet, men
en verklig lärd och även en man med idéer, ehuru han
själv icke ägde förmågan att omsätta sina teorier i dikt.
Språket hade nu blivit det allt behärskande intresset, och
det är detta språkintresse, som ligger bakom Trissinos hela
verksamhet både som vetenskapsman och såsom skönlitterär
författare — poet våga vi tyvärr icke säga.

En fråga, som nu också kom upp på dagordningen, var
den om italienskans ortografi, för vilken man förut alls icke
intresserat sig. I allmänhet ställde man sig på den fonetiska
ståndpunkten, och för att uttrycka de olika italienska
språkljuden införde Trissino en mängd nya typer, lånade från
det grekiska alfabetet. Detta radikala reformförslag vann
emellertid ej beaktande, utan bidrog blott att minska
läsekretsen för Trissinos arbeten, som voro tryckta med denna
fonetiska stavning. Men som vi skola se återfinnes detta
ortografiska intresse överallt i Europa, där vi möta
motsvarigheter till Trissinos skola — även i Sverige, där Stiernhielms
efterföljare voro ganska radikala “nystavare“.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 18:46:15 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/3/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free