Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Italiens litteratur - Den nya estetiken - Den nya estetikens förberedelser - Trissino
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturligtvis måste bestämma sig för toskanskan, Dantes,
Petrarcas och Boccaccios språk.
I den sista satsen ligger onekligen en viss motsägelse.
Bembo förfäktar det moderna språkets rätt, men slutar med
att såsom mönster uppställa icke 1500-talets, utan
1300-talets toskanska, icke ett levande språk, utan ett bokspråk.
Och häri röjer sig humanisten. Denne var alltid van att
arbeta efter förebilder, efter Cicero, då han skrev brev, efter
Livius inom historieskrivningen o. s. v. Nu uppsattes
Boccaccio såsom mönstret för den italienska prosan, vilket knappt
var lyckligt, då Boccaccio väl mycket ansluter sig till
latinet. Men ännu betänkligare var, att Petrarca blev
förebilden inom poesien, ty med Petrarcas form följde också
innehållet. Petrarkismen, mer eller mindre platoniserande,
grep nu också omkring sig med en förnyad styrka,
Laurasångare uppstodo massvis, och i deras dikter ljuder redan
barocken mot oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
