Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Frankrikes litteratur - Dramat - Folkteaterns drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slogo sig I Gelosi för en längre tid ned i huvudstaden, där
de spelade i Hotel de Bourbon. Att de livliga italienarne
med sina commedie dell’ arte kraftigt bidragit att höja
skådespelarkonsten i Frankrike, är mycket antagligt.
En särskild vikt har man fäst därvid, att Valleran
Lecomtes sällskap för några månader 1599 slog sig ned i Hotel
de Bourgogne. Besöket i Paris var blott tillfälligt, men
Valleran kom sedan vid flera olika tillfällen tillbaka och
stannade då längre. Att härifrån härleda någon epok i den
franska teaterns historia, torde emellertid knappt vara
berättigat. Såsom vi sett hade teatern förut varit uthyrd åt
andra trupper, och ingenting tyder på, att skådespelaren
Valleran kommit till Paris i syfte att reformera teatern;
att han hyrde Hotel de Bourgogne, var ju ock naturligt, då
han ville undvika obehaget av att såsom åtskilliga andra
bli dömd till böter. Men det betydande var, att med truppen
följde en poet, Hardy, som ehuru alls icke någon poetisk
begåvning, likväl hade något av en reformator hos sig.
Epoken bildas av Hardy och hade antagligen inträffat, även
om han skrivit direkt för gillebröderna och ej för Valleran
Lecomtes trupp. At Hardys reform skola vi därför ägna
ett särskilt kapitel, men innan vi komma dit, återstår att
taga en överblick av 1500-talets folkliga drama före hans
framträdande.
En huvudbeståndsdel av repertoaren i Hotel de Bourgogne
utgjordes helt visst av farser. Huruvida några mysterier
och mirakler där uppförts efter 1548, är däremot
tvivelaktigt. I allmänhet blevo väl 1500-talets förordningar ej vidare
strängt hörsammade, och det är därför möjligt, att ett eller
annat mysterium verkligen spelats där. Men många ha de
i varje fall ej varit, och praktiskt taget dräptes nog denna
diktart 1548, dock endast vad beträffar staden Paris, ty i
landsorten fortforo dylika representationer ända inpå 1600-
t. o. m. ända in på 1700-talet. Under den nu behandlade
perioden möta oss för övrigt, i Frankrike liksom i Tyskland,
mer eller mindre egendomliga blandformer av mysterier och
antikiserande drama. En dylik är reformatorn Théodore de
Beze’s “tragédie française du sacrifice d’Abraham“, som
uppfördes i Lausanne och som trots titeln är ett mystère med
en protestantisk polemik mot munkväsendet. Andra, såsom
en “tragédie sainte“ av Des Masures, handlande om David,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
