Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Frankrikes litteratur - Dramat - Folkteaterns drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är också blott ett mysterium, men med körsånger. I Hotel
de Bourgogne spelades dock nog ej ens dylika halft
antikiserande medeltidsspel.
De stycken, som där uppfördes, voro, såsom i förbudet
av 1548 angives, säkerligen blott profanmysterier — utom
naturligtvis farser. Dessa profanmysterier voro, såsom vi
erinra oss från medeltidens litteraturhistoria, av två olika
slag, dels sådana, som utvecklats ur exempelmoraliteten, dels
sådana, som stammade från ett mer och mer förvärldsligat
mirakelspel, och den franska folkteaterns repertoar var således
i stort sett alldeles lika den engelska vid samma tid.
Tyvärr känner man, i detalj, mycket ofullständigt till
repertoaren i Hotel de Bourgogne, och man vet således ej, om de
icke-antikiserande stycken, vilka trycktes under senare delen
av 1500-talet, uppförts där. Men i varje fall var
repertoaren just av detta slag.
En ren exempelmoralitet är Amour d’un serviteur envers
sa maîtresse, som visserligen kallas “tragédie française“,
men som det oaktat rör sig med de medeltida allegorierna
Venus, Chasteté och Jalousie. Till hela sin plan påminner
stycket ganska mycket om de engelska, Arden of
Feversham, A woman killed with kindnesse och dylika. En
tjänare, uppeggad av Venus, gör sin kur för matmodern och
lyckas förföra henne, men de brottslige överraskas av mannen,
som blivit varnad av Jalousie. Tjänaren låter han häkta,
och hustrun hotar han med att skicka henne tillbaka till
föräldrahemmet, men blir själv så gripen av händelsen, att
han begår självmord, och så slutar stycket därmed, att den
brottslige tjänaren blir hängd. Ännu mera slående är
likheten mellan Philanire av Rouillet och de engelska
exempelmoraliteterna. Samma historia, som här behandlas, hava vi
nämligen också såsom ett engelskt drama, Promus and
Cassandra, som Shakspere sedan lade till grund för Measure
for Measure. Både det engelska och det franska stycket
tillhöra den grupp av moraliteter, som hade till syfte att
inskärpa rättvisans betydelse och brännmärka orättfärdiga
domare. Även detta stycke kallas en tragedi, och liksom
i den Jodelleska skolans dramer slutar även här varje akt
med en körsång; stycket skrevs också först på latin och
översattes sedan på franska. Att det i denna form uppförts i
Hotel de Bourgogne, synes knappt troligt, och med all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
