Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Frankrikes litteratur - Dramat - Tiden mellan Hardy och Corneille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans biografi är nästan okänd, och trots sina flitiga
forskningar har Rigal knappast lyckats finna några säkra data.
Han föddes troligen omkring 1570 och avled 1631 eller
1632. Mycket sannolikt är också, att han börjat sin bana
såsom student, men att han av ekonomiska skäl nödgats
avbryta sina studier och såsom litteratör söka sig till ett
teaterband; i varje fall ägde han en bildning och en litterär
ärelystnad, som göra detta antagande nästan nödvändigt.
När han sällat sig till Valleran Lecomtes trupp, vet man ej,
men troligen var det kort efter 1593.
Vid truppen var en dylik mera skolad poet mycket
välbehövlig, ej blott för att förse sällskapet med nya, lockande
repertoarstycken, utan ock för att ändra gamla, som blivit
förlegade och som behövde skrivas om, som måste
sammandragas — i följd av bristande persontillgång — eller lämpas
för publikens smak och truppens resurser. Om poetens
ekonomiska ställning till truppen vid denna tid, känner man
intet. Enligt en sen uppgift skulle Hardy för sina
versifierade femaktsskådespel ej hava erhållit mer än tre écus per
stycke, d. v. s. omkring tio francs. Men även om man
antager, att härmed menats dubbelécuer, är priset i varje fall
för lågt; i Spanien och England betalades samtidigt omkring
hundra kronor eller mera. Möjligt är därför, att han,
liksom aktörerna, fått vara med om delningen av dagskassan
eller fått vissa recetter. Mycket kan i varje fall ej hava
fallit på hans lott, ty ännu 1609 betalades blott fem sous
för tillträdet till parterren i Hotel de Bourgogne, och även
om Hardy fått betalt per stycke, hade de stackars aktörerna
nog ej råd till några höga honorar. Hardy klagar också
ständigt över sin fattigdom.
För en betalning per stycke talar Hardys fruktansvärt
bördiga författarverksamhet. Enligt egen uppgift skall han
hava skrivit omkring 600 stycken, och även om denna siffra
får anses överdriven, är det dock tydligt, att han varit en
snabbskrivare i stil med Lope. Av dessa stycken är endast
ett fåtal bevarade, och att dessa räddats, beror på den
stackars Hardys förut omtalade litterära ärelystnad. På äldre
dagar, 1622, beslöt han sig nämligen för att utgiva sina
dramer — närmast i anledning av ett tjuvtryck — och året
därpå utkom hans voluminösa dramatisering av romanen
Theagenes och Kharikleia i icke mindre än åtta avdelningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
