Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Englands litteratur - Den Elisabethska tiden - Marlowe och hans efterföljare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dramat. Marlowe hade liksom antikens skalder strängt
skilt på komedi och tragedi. Några komedier skrev han
icke, och de lågo ej heller för hans temperament. Hans
tragedier äro uteslutande patetiska, och några komiska scener
förekomma där icke. I det äldre engelska dramat före hans
tid hade, liksom i de gamla mysterierna, clownscener lagts
in i de för övrigt allvarliga skådespelen. Men Greene är
den förste, som söker att sammanarbeta dessa båda element
och skapa ett drama, som är såväl patetiskt som komiskt.
Och det var detta uppslag, som Shakspere sedermera vidare
utförde.
Det fanns emellertid ännu en dramatiker, som icke tillhörde
kotteriet, men som likväl haft en stor betydelse såsom en
av de föregångare, från vilka Shakspere tagit de starkaste
intrycken. Det var Thomas Kyd, som i slutet av
1580-talet skrev det till sin tid så ytterligt populära stycket,
Den spanska tragedien. Dess betydelse ligger däri, att Kyd
härmed, mera bestämt än Marlowe, överförde det lärda
universitetsdramat till folkteatern. Den egentligen enda yttre
ändring, han gjorde, var att han av praktiska skäl strök
kören. Men för övrigt hava vi här Seneca i engelsk dräkt.
Redan det första anslaget är typiskt. Stycket inledes
nämligen med en dialog mellan den mördade “Andreas ande“
och “Hämnden“, och den förra berättar därvid den förhistoria,
som man måste känna. Andreas hade blivit dödad av den
portugisiske konungasonen Don Balthazar. När hans skugga
skulle passera Acherons ström, hade han blivit avvisad av
Charon, därför att han ej fått någon ordentlig begravning,
och först då hans vän Horatio givit honom en dylik, hade
han fått färdas över. Nu hade Proserpina bett Hämnden
ledsaga honom genom de portar av horn, genom vilka
drömmarna tåga ut i den tysta natten. Hämnden ber honom
taga plats och åse, huru vedergällningen för hans dråp
utkräves.
Så börjar tragedien. Horatio är trolovad med Belimperia,
men hennes broder Lorenzo — en bov i den äkta
teaterstilen — vill i stället gifta bort henne med Don Balthazar,
som följt med till Spanien. Vid ett möte, som Horatio och
Belimperia hava i trädgården, överraskas de av Lorenzo och
Balthazar, Belimperia föres undan och Horatio hänges i ett
träd. De båda tjänare, som varit vittne till mordet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
