Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klassicitetens religiösa och vetenskapliga kultur - Den vetenskapliga kulturen - Filosofien - Spinoza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Utrecht, för första gången den minnesvärda satsen: “att
varje borgare har full frihet i sin religion och att ingen
har rätt att ofreda honom för hans tro“. I det hela
förblev man denna princip trogen. Det calvinska prästerskapet
sökte väl även här att förtrycka oliktänkande, men oftast
satte sig de borgerliga statsmyndigheterna emot denna
renlärighetsiver, och under 1600- och 1700-talen förblev
Nederland en tillflyktsort för dem, som på grund av sina åsikter
nödgats fly från hemlandet. Böcker, som man ej vågade
trycka i Frankrike, gåvos gemenligen ut i Amsterdam, och
bland nederländarna träffa vi flera frisinnade och toleranta
män än i det övriga Europa. Nederland var således den
religiösa frihetens land under en tid, då reaktionen eljes
över allt härskade, och i vetenskaplig och konstnärlig odling
stod detta till areal och folkmängd så obetydliga land kanske
högst i Europa. Dess målarkonst känna vi alla, men även
inom den klassiska filologien och naturvetenskapen voro
nederländarna de andra folkens mästare, liksom de i handel
och sjöfart voro den kanske främsta stormakten.
Det var mot detta land, som de olyckliga spanska och
portugisiska marranerna nu riktade sina blickar, och redan
i slutet av 1500-talet började de att emigrera dit, särskilt
till Amsterdam. Genast efter framkomsten avkastade de den
kristna förklädnad, de nödgats anlägga, och återgingo till
sina fäders religion, visserligen utan att till en början få
bilda judiska församlingar. Men 1619 upphävdes på initiativ
av Hugo Grotius detta förbud, och det uppstod nu en
betydande judisk församling i Amsterdam, som sedan sände
ut kolonier till England och Tyskland. Sin ursprungliga
nationalitet behöll Amsterdamförsamlingen allt fortfarande,
och spanskan var här det vanliga samtalsspråket.
Bland dessa till Amsterdam överflyttade marranfamiljer
var också en, som kallade sig de Espinoza efter en liten
spansk stad, där dess förfäder varit bosatta, och en ättling
av denna familj var Baruch de Espinoza eller — som han
kallade sig — Spinoza, vilken föddes i Amsterdam 1632.
Fadern var köpman och såsom de flesta marraner i små
omständigheter, om än relativt burgen i förhållande till sina
trosfränder. På grund av sin förmögenhet, av sin fromhet
och väl ock av sin begåvning intog han en framstående
plats inom sin församling och var en tid dess föreståndare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
