- Project Runeberg -  Allmän litteraturhistoria / 4. Den franska klassiciteten /
75

(1919-1926) [MARC] Author: Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mellan klassicitet, barock och renässans - Klassicitetens pioniärer - Malherbe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Frankrike. Och allra minst hava vi svenskar rätt att
alldeles bryta staven över Malherbes reform. Ty Tegnérs
hänförande retorik är dock en ättelägg av den oratoriska
förståndsdiktning, som skapades av Malherbe.

Malherbes hela diktning var en hyllning åt det bestående,
och han rörde sig endast med tankar, som hade en
fullkomligt allmängiltig innebörd. Men för själva idéinnehållet
i dikten intresserade han sig mindre än för formen. Vad
han framför allt höll på, var, att det språkliga uttrycket
skulle vara korrekt och tanken logiskt riktig. Det drog
därför tid för honom att snida sin vers, och han förkastade
ofta, vad han skrivit. Men härigenom kunde han dock,
ehuru han icke var någon stor skald, kanske ej skald alls,
någon gång höja sig till verkligt mästerskap i formen. Vi
kunna taga ett känt exempel. En bland hans tidigare dikter
är den, som han skrev till presidenten Duperrier, som
förlorat en ung dotter. I den första avfattningen lydde en strof:

Mais elle étoit du monde, où les plus belles choses
        Font le moins de séjour,
Et ne pouvoit Rosette être mieux que les roses
        Qui ne vivent qu’un jour.


Detta är ju ganska vackert sagt, ehuru kanske litet preciöst.
Men Malherbe var likväl icke nöjd med frasen, utan arbetade
om den, så att den fick denna lydelse:

Mais elle étoit du monde, où les plus belles choses
        Ont le pire destin;
Et rose elle a vécu ce que vivent les roses,
        L’espace d’un matin.


Denna nya turnering är en avgjord förbättring och har
otvivelaktigt givit tanken en klassisk enkelhet och pregnans.

Sin största betydelse har Malherbe likväl i rent språkligt
hänseende, och här ställde han sig på en ståndpunkt, som
var alldeles motsatt plejadens. Såsom alla renässansskolor
hade plejaden en mycket stark känsla för individens
betydelse. Liksom för de politiska teoretikerna en enskild,
begåvad individ uppfunnit de äldsta lagar, som ett folk hade,
grundat stater och givit dessa författningar, så var för
plejaden också språkets rikedom och skönhet ett resultat av
enskilda, begåvade författares insats. I företalet till
Franciaden uppmanade Ronsard de unga skalderna att ådagalägga
“den kloka djärvheten att uppfinna nya ord“, och det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 1 18:45:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/4/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free