Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kampen mellan klassicitet, barock och renässans
- Corneille
- Förberedelserna för Corneilles drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CORNEILLE
FÖRBEREDELSERNA FÖR CORNEILLES DRAMA.
Franska Akademien hade, såsom jag förut sökt visa, varit
Malherbes egentliga arvtagare. Men akademien hade icke
gått utöver mästaren och hade icke förkovrat arvet.
Klassiciteten var fortfarande inskränkt till en tämligen pedantisk
ordpurism, och den ende under denna tid — utom Pascal —,
som även estetiskt står såsom en representant för den gryende
fransk-klassiska smakriktningen, är Corneille. Även om icke
ens han förmådde att fullt bryta med barocken, lade han
dock grunden till storhetstidens franska drama, och med
ännu större rätt än Malherbe kan han därför betraktas såsom
banbrytare för den franska klassiciteten. Men för att förstå
betydelsen av hans insats är det nödvändigt att taga en
hastig överblick av det franska dramats och den franska
teaterns historia under de uppslagsrika åren mellan Pirame
et Thisbé och Le Cid d. v. s. mellan 1617 och 1636.
Från den föregående delen erinra vi oss, att Paris före
1629 hade två teatrar: Hotel de Bourgogne, där Valleran
Lecomtes franska trupp vanligen spelade, ehuru den först
1628 blev fullt stationär där, samt Hotel de Bourbon, som
hyrdes av växlande italienska trupper. Dekorationssystemet
var ännu i det stora hela medeltidens med en s. k. scène
simultanée d. v. s. en scen, som bredvid varandra
framställde olika lokaliteter.
Dramat var inskränkt till relativt få arter, till farser och
tragikomedier. Den regelrätta komedien tyckes hava försvunnit
från scenen, och Lariveys bearbetningar voro endast
läsedramer. Italienarna uppförde commedie dell’arte, och i Hotel
de Bourgogne voro de komiska lustspelen blott farser, som
synas hava tagit ett starkt intryck av commedie dell’arte
med deras stående typer. Före Pirame et Thisbé (1617)
besöktes teatern knappt av den bildade publiken, som ansåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Apr 1 18:45:13 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/4/0136.html
