Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mellan klassicitet, barock och renässans - Corneille - Le Cid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbliva hans fiende, men ej hans bödel, och så skiljas de, utan
att hon förmår stöta ned honom. Scenen förändras därefter
till en gata. Don Diègue, som träffar sin son, meddelar
honom, att morerna förberett ett hemligt anfall på Sevilla,
och uppmanar Rodrigue att sätta sig i spetsen för motståndet.
Då Rodrigue tvekar och klagar över sin krossade
kärlekslycka, svarar den gamle stolt: “L’amour n’est qu’un plaisir,
l’honneur est un devoir“ — och sonen lyder.
I den fjärde akten få vi höra, att Rodrigue vunnit en
lysande seger. Konungen vill just belöna honom, då Chimène
ånyo infinner sig med sitt krav på hämnd. Konungen lyckas
dock genom en falsk uppgift, att Rodrigue stupat, förvissa
sig om, att Chimène fortfarande älskar den unge hjälten.
Men hon bestrider detta, och konungen fäller då sin dom,
att tvisten skall avgöras genom ett envig mellan Rodrigue
och Don Sanche, i vilket segraren skall erhålla Chimènes hand.
Den femte akten börjar med en scen mellan Rodrigue och
Chimène. Han förklarar här, att han frivilligt skall låta sig
besegras för att tillfredsställa hennes hämndkänsla. Han hade
velat stupa i kampen mot morerna, men då hade han ej
haft rätt att söka döden, ty det hade gällt fäderneslandet.
Nu kämpade han blott i egen sak, och då ville han låta sitt
liv, som blivit honom förhatligt, sedan han förlorat Chimènes
kärlek. Efter ett fåfängt motstånd måste Chimène inför
denna fara giva vika, ber honom kämpa för hennes skull
och fäller det avgörande ordet: “Sors vainqueur d’un combat
dont Chimène est le prix.“ Jublande av lycka ilar Rodrigue
ut, och konflikten är nu löst. Från den spanska förebilden
har Corneille väl fått uppslaget till ännu en scen, men denna
är redan överflödig. Don Sanche infinner sig med en värja,
som han nedlägger för henne. Hon tror den vara den dödade
Rodrigues, men den är i själva verket Don Sanches egen,
som den segrande Rodrigue befallt honom överlämna till
Chimène. I sin förtvivlan bekänner hon nu för alla sin
kärlek och ber att få gå i kloster, hellre än att bliva maka
till den älskades mördare. Misstaget blir emellertid förklarat.
Men Rodrigue är fortfarande lika ridderlig:
Je ne viens point ici demander ma conquête:
Je viens tout de nouveau vous apporter ma tête,
Madame; mon amour n’emploiera point pour moi
Ni la loi du combat, ni le vouloir du Roi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
