Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kampen mellan klassicitet, barock och renässans
- Corneille
- Le Cid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
akademiens kritik. Corneille erkände ej akademien som domare
och knappt heller samtiden. Dess dom blev icke
eftervärldens, och Boileau, som väl får betraktas såsom
klassicitetens främste representant, ställde sig i en av sina satirer
på Corneilles, ej på akademiens sida:
En vain contre Le Cid un ministre se ligue;
Tout Paris pour Chimène a les yeux de Rodrigue.
L’Académie en corps a beau le censurer:
Le public révolté s’obstine à l’admirer.
Ännu mera orätt är det att i Scudérys och akademiens
kritik framför allt se ett inlägg för reglerna. Denna fråga
behandlas blott i förbigående. Scudéry håller visserligen på
tidens enhet, “en förträfflig regel, när den rätt förstås“,
men anmärker samtidigt, att det regellösa spanska originalet
var att föredraga framför den regelrätta franska
efterbildningen, som låter Chimène på tjugofyra timmar glömma
fadrens död. På samma ståndpunkt ställer sig akademien:
den spanske författaren har mindre försyndat sig än den
franske, som för att undvika ett fel — en handling, som
fordrade år — har nödgats begå ett annat och svårare, “och
av fruktan att synda mot konstens regler har han föredragit
att synda mot naturens“. Här anmärkte man således blott
mot Corneilles tillämpning av en regel, om vilken alla de
tvistande voro ense. Den närmare diskussionen om tidens
enhet säger akademien sig vilja uppskjuta till den poetik,
med vilken akademien nu var sysselsatt.
Ännu mer i förbigående yttra sig Scudéry och akademien
om rummets enhet. I Le Cid angives de olika scenernas
lokalitet ej i den tryckta upplagan, och man får således av
innehållet gissa sig fram. Den första scenen tilldrager sig
naturligast i Chimènes kammare, den andra naturligast i
infantinnans, den tredje på gatan eller i en slottssal. Men
möjligt är, att rummet över allt skall tänkas föreställa en
gata eller en slottssal. I den tredje akten växlar scenen
däremot alldeles bestämt mellan Chimènes kammare och en
gata, likaså i den fjärde mellan Chimènes kammare och en
slottssal, och det förefaller, som om Corneille icke reflekterat
över dessa scenförändringar, utan ansett sig hava gjort nog,
då han förlade handlingen till samma stad, ej Burgos, utan
Sevilla — för att inom de tjugofyra timmarna få med det
plötsliga moriska anfallet — ehuru Corneille mycket väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Apr 1 18:45:13 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/4/0160.html
