Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen mellan klassicitet, barock och renässans - Corneille - Horace, Cinna och Polyeucte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Både hustrun och svärfadern äro okunniga om hans
trosförändring, och först i början av tredje akten får Pauline
veta, vad som skett: Polyeucte har satt sitt hot i verket,
offentligen bekänt sin nya tro, smädat statens gudar,
kullstörtat deras bilder, och ståthållaren har nödgats fängsla sin
egen måg såsom statsförbrytare. Man söker först att förmå
Polyeucte att avsvärja den nya religionen. Men han är
döv för alla omvändelseförsök, bedyrar om och om igen sin
fullkomligt reflexionslösa tro, vill blott bliva avrättad som
martyr och avvisar alla försök till räddning. Felix börjar
då att reflektera i en annan riktning — om Polyeucte
försvinner, blir Pauline fri och kan då äkta den mäktige
Sévère. Men denna plan korsas av den ädla Pauline. Hon
har väl av fadern tvingats att mot sin vilja äkta Polyeucte
och bryta med den man hon älskat, men hon är dock
Polyeuctes maka och vill förbliva sitt äktenskapslöfte trogen.
Den fanatiske Polyeucte synes emellertid själv gilla Felix’
plan. I Pauline ser han snarast “un obstacle à mon bien,“
och hans religion fordrar, att man mera älskar Gud än
människor. Väl gör han ett försök att omvända henne till
den sanna läran, men då detta misslyckas, är han beredd
att avstå henne till Sévère: “vous êtes digne d’elle, elle
est digne de vous.“ Sévère känner sig med skäl förbryllad
över detta egendomliga anbud: “ces chrétiens ont d’étranges
manies.“ Men Pauline vädjar i stället till hans ädelmod.
Sévère är mäktig, han kan rädda Polyeucte, Felix fruktar
honom, och om han låter döda Polyeucte, är det för att
tjäna Sévère: “vous êtes généreux; soyez-le jusqu’au bout.“
Sévère inser väl faran för sig själv av att trotsa kejsarens
befallning och finner det hårt att själv krossa sina
förhoppningar, men anser sig dock skyldig att hörsamma Paulines
bön: “Ici l’honneur m’oblige, et j’y veux satisfaire.“ Felix
är emellertid för misstänksam och tror för litet på
människornas ädelhet. I stället är han övertygad om, att Sévère vill
narra honom till olydnad mot kejsaren för att sedan störta
honom. Han ger därför befallning om Polyeuctes
avrättning. Pauline vill följa sin make i döden, och nu inträffar
det för oss otroliga. Polyeucte dör naturligtvis som en
hjälte. Men inför detta skådespel omvänder sig icke blott
Pauline i ett nu till kristendomen, utan ock den högst dubiöse
Felix: “J’en ai fait un martyr, sa mort me fait chrétien.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
