Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högklassiciteten - Molière - Molière såsom karaktär och skald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOLIÈRE OCH ANTIKEN 265
Ännu mera fjärran stod han för Boileaus tredje sats :
antikens normgivande betydelse, och ehuru samtiden ständigt
jämförde honom med Terentius, stod han märkvärdigt fri i
förhållande till denne. Det är troligt, att han fått uppsla-
get till Ecole des maris från Adelphi, men själva utförandet
av idéen erbjuder nästan ingen likhet. Ännu mindre kommer
man vid Les Fourberies de Scapin att tänka på Phormio.
I själva verket hade han flera beröringspunkter med den
mera folklige Plautus, men varken L’Avare eller Amphitryon
erinra om renässansens kalla antikimitationer, utan verka rent
franska. Något mer än själva råstoffet har han icke lånat
från antiken, och estetiskt står han nästan alldeles fri i för-
hållande till de romerska komikerna.
Långt mera har han lärt av italienarna. Från Commedia
dell’arte hade han fått den raska takten i sina lustspel, den
dramatiska rörligheten, de drastiska effekterna och det över-
dådiga tjuvpojkslynnet — att nu inte tala om massor av
enskilda motiv, som han lånat därifrån. Det troligen äldsta
stycke, vi hava av honom, Le Médecin volant, är en com-
media dell’arte, och ännu Les Fourberies de Scapin, som
skrevs så sent som 1671, är knappt annat än en dylik i
förädlad form. Men även hos Commedia erudita har han
gått i lära, och hans båda första stycken, L’Etourdi och Le
Dépit amoureux äro blott bearbetningar av två italienska
komedier. Men Commedia erudita hade blott betydelse för
nybörjaren, lärde honom att komponera ett stycke, och vi
hava funnit, huru snart han befriade sig från dess schablon-
artade karaktärsteckning, från dess idélöshet och dess på en
osannolik intrig byggda handling.
Mera har han måhända lärt av spanjorerna. Jag fäster
mig mindre vid de direkta efterbildningarna, ty i dem har
lian oftast misslyckats, därför att den spanska livsuppfatt-
ningen på de flesta punkter låg honom alldeles fjärran.
Större delen av den spanska teatern var för honom dessutom
alldeles obrukbar — dess autos, dess comedias divinas, även
de flesta comedias de capa y espada med deras rikedom på
romantiska förvecklingar och inkrånglade intriger samt deras
likgiltighet för karaktärer och idéer. Men det fanns en
annan grupp av komedier såsom t. ex. Lopes El acero de
Madrid och Horetos El desden con el desden med dess om
än icke djupa,, så dock graciösa psykologi, dess blandning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
