Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högklassiciteten - Racine - Racines främsta tragedier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hjältinnan äro här Nero och hans mor Agrippine, och det
är deras kamp om makten, som här skildras. Nero har sin
mor att tacka för allt; tack vare henne har han blivit
Claudius’ efterträdare som kejsare med förbigående av dennes
egen son Britannicus. Men hon har knappast handlat av
kärlek till sonen, utan vill härska genom honom, under det
att han, vars vilddjursinstinkter just börjat vakna, vill göra
sig kvitt detta förmyndarskap. Då dramat börjar, har
Agrippine kommit till insikt härom, och hon vet ock, att
Nero vill röja den farlige Britannicus ur vägen. Hon har
just hört, att han låtit bortröva Junie, Britannicus’ älskade.
Men har det skett av kärlek till henne eller av hat till
Britannicus? Därom vet hon ännu intet. Britannicus utgör
emellertid en motvikt mot Nero, ett kort, som Agrippine i
nödfall kan spela ut mot sonen, och det ligger därför i
hennes intresse att skydda honom.
Under den första akten upppträder Nero ännu icke, men
genom de samtal, som föras i antichambren till hans palats,
få vi hela situationen klar för oss och även de krafter, som
skola påverka Neros följande själsutveckling. Framför allt
få vi en livlig förnimmelse av den stämning av osäkerhet,
som råder kring tyrannen; Agrippine söker förgäves få
företräde hos sin egen son, men han har ej tid att taga mot
henne.
Först i den andra akten möta vi självhärskaren, och nu
få vi veta, att han förälskat sig i Junie. Men ännu tvekar
han: å ena sidan kan han ej göra sig fri från de
hedersbegrepp, som han fått mottaga från sina uppfostrare, som i
dramat representeras av den rättänkande tribunen Burrhus,
å den andra drives han framåt av sin fruktan för
Britannicus och av sitt otyglat lidelsefulla temperament. Då
kommer en ny faktor till — frestaren, Narcissus, Britannicus’
förtrogne, som förråder sin herre och eggar Nero att
förskjuta sin hustru, äkta Junie, störta Britannicus och göra
slut på Agrippines förmynderskap. Nero erkänner, att han
vill, men att han icke mäktar: så snart han står inför
modern, måste han falla undan.
Nästa scen — mellan Nero och Junie — ökar Neros
lidelse. Junie tillbakavisar hans kärlek, men Nero tar en
grym hämnd. Han lovar Junie att få träffa Britannicus, men
dold bakom ett förhänge skall han åhöra deras samtal och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
