295 (Allmän litteraturhistoria / 4. Den franska klassiciteten)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högklassiciteten - Racine - Racines främsta tragedier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I den tredje kastas situationen fullständigt om. Theseus’
död har visat sig vara ett förhastat rykte, och just nu har
han kommit tillbaka till Trézéne. Hippolyte har Phèdres
hemlighet, och huru skall hon nu våga möta sin make?
Oenone föreslår då, att hon skall anklaga honom, men
den förtvivlade Phèdre är alldeles för upprörd att kunna
fatta något beslut, och då Theseus kommer mot henne, flyr
hon, visserligen med en anklagelse — men mot vem, mot
sig själv eller mot Hippolyte:

Arrêtez, Thésée!
Et ne profanez point des transports si charmants,
Je ne mérite plus ces doux empressements.
Vous êtes offensé. La fortune jalouse
N’a pas en votre absence épargné votre épouse.
Indigne de vous plaire et de vous approcher,
Je ne dois désormais songer qu’à me cacher.

Hon syftar tydligen på sin egen brottslighet, men orden
kunna tydas även i en annan riktning, och Hippolyte, som
nu utspörjes av Theseus, yttrar sig också obestämt, ty han
är för ridderlig att vilja anklaga en kvinna. Vid aktens
slut vet Theseus således intet med bestämdhet.

Men i den fjärde har Oenone anklagat Hippolyte, och på
denna anklagelse tror Theseus. Hippolyte, som nu ställes
till ansvar inför sin fader, vill fortfarande ej angiva
styvmodern, men kan blott åberopa sin oskuld. Theseus tror
honom ej, utan fäller nu domen över honom. Själv vill
han ej döda honom, men Neptunus har en gång lovat att
hörsamma hans bön, och nu överlämnar den vredgade fadern
sin son åt gudens straff.

Sedan Hippolyte avlägsnat sig, kommer Phèdre för att
hos Theseus bedja för hans liv, men därvid får hon av
Theseus höra, att Hippolyte för denne bekänt, att han
älskar Aricie, och nu vaknar svartsjukans lidelse hos henne.
För att rädda honom hade hon måhända tillstått allt och
förnekat sanningen av Oenones angivelse. Men nu? Allt
hopp är försvunnet, allt är slut, samvetskvalen och den
försmådda kärlekens bitterhet gripa henne allt våldsammare,
hon förbannar Oenone och stöter henne från sig. Ty det
är hon, som störtat båda i olycka.

I den femte akten har Theseus börjat misstänka, att han

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Apr 1 18:45:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/allmlihi/4/0313.html

		Allmän litteraturhistoria / 4. Den franska klassiciteten / 295 (1919-1926) Author: Henrik Schück Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|