Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den engelska restaurationens litteratur
- Den engelska vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN ENGELSKA VETENSKAPEN
England hade under 1500-talet föga deltagit i det
vetenskapliga arbetet. De enda vetenskaper, som då odlades,
voro teologi och klassisk filologi, och icke ens Bacon, som
lade grunden till den följande tidens empiriska forskning,
var själv naturvetenskapsman. Matematiker var han heller
icke, och bristerna i hans undersökningar berodde till en
stor del därpå, att han icke följt med matematikens och
fysikens sista storartade utveckling. Men å den andra sidan
hade han dock hänvisat till induktionen och experimentet
såsom den enda vägen för den vetenskapliga forskningen,
och det var även närmast såsom empiriska naturforskare,
som hans landsmän gjorde den första stora engelska insatsen
i vetenskapen. Redan under Bacons livstid gjorde Harvey
sin banbrytande upptäckt av blodomloppet, och genom sin
lära “omne vivum ex ovo“ kan han med en viss rätt
anses såsom en av den moderna utvecklingslärans föregångare.
Harvey dog först 1657, och över huvud kan sägas, att senare
delen av 1600-talet var en naturvetenskapens
blomstringsperiod i England. En bland alla tiders mest betydande
läkare var Thomas Sydenham (d. 1689), som först
återupptog Hippokrates’ expektativt-dietiska metod och som utan att
villas av någon auktoritetstro studerade de olika
sjukdomarnas natur. Holländaren Leeuwenhoeks stora upptäckt av
mikroskopet fullföljdes ock i England av Hooke m. fl. och
fick genom den förut okända värld, som nu avslöjade sig
för ögat, en stor betydelse för det allmänna
åskådningssättet. Denna oerhört lilla värld blev nu ett slags
motsvarighet till de oändliga vidder, som genom Newtons
upptäckter öppnade sig för människoanden. Slutligen lades
under denna tid grunden till en vetenskaplig kemi av
engelsmannen Robert Boyle (d. 1691).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Apr 1 18:45:13 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/allmlihi/4/0396.html
