Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska restaurationens litteratur - Den engelska vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett uttryck för engelsmännens intresse för denna
empiriska forskning har man i stiftandet av en
naturvetenskaplig akademi, Royal Society. Liksom Franska
Akademien växte även Royal Society fram ur ett enskilt sällskap.
1645 plägade några goda vänner träffas hos en av dem,
Dr. Goddard, för att prata om naturvetenskapliga frågor
och även för att se, huru Goddards glasslipare arbetade på
teleskop och mikroskop. När några av dem flyttat över
till Oxford träffades de även där, hos en apotekare, för att
se, huru han beredde sina droger. Men också de i London
kvarvarande fortsatte sina möten, och vid restaurationen
förvandlades detta kotteri 1662 till en kunglig akademi, Royal
Society for improving natural knowledge.
En dylik akademi är onekligen ett karaktäristiskt uttryck
för engelsmännens realism och visar deras övervägande
praktiska intressen i motsats till fransmännens litterära.
Ty den synpunkt, som redan nu gjorde sig starkt gällande
för att under 1700-talet bliva fullt dominerande, var
vetenskapens praktiska nytta, och i följd därav intresserade sig
också den stora allmänheten ytterst livligt för alla de nya
“rön“ och upptäckter, som gjordes; t. o. m. en för
intellektuella sysselsättningar så likgiltig person som Karl II
lät i Whitehall inrätta ett kemiskt laboratorium.
Men även matematiken, som ju var 1600-talets
älsklingsvetenskap, och som ligger bakom Descartes’ och Spinozas
system, hade under denna tid en blomstringsperiod i
England. Det stora namnet är här Isaac Newton (1643—1727).
Hans banbrytande forskningar rörande ljusets
sammansättning och hans upptäckt av infinitesimalkalkylen tillhöra väl
blott vetenskapens historia och hava icke — åtminstone ej
direkt — haft någon betydelse för det allmänna
åskådningssättets evolution. Men dess mera har hans upptäckt
av gravitationslagen betytt, och under hela 1700-talet blev
Newton, tack vare denna upptäckt, det stora namnet, till
vilket upplysningens förkämpar städse vädjade. Vid
1600-talets mitt hade Kopernicus’ teori knappt ännu trängt mycket
utanför fackmännens krets — Milton tillämpade den ju
ännu icke — och först genom Newton blev för övrigt hans
uppslag fullt utfört och vetenskapligt bevisat. Astronomien
blev nu celest mekanik, planeterna rörde sig och attraherade
varandra efter tyngdlagen d. v. s. efter sin massa och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
